Framtidens lärande är digitalt

I Eldsbergaskolans klassrum pågår aktiviteter som utmanar eleverna att ”gå bakom skärmen”, för att verkligen förstå hur datorer och tänkbara programspråk kan fungerar i verkligheten. Eleverna tränas även i att skapa egna lösningar på problem som de stöter på. Det här är naturligtvis ingen enkel omställning och det finns inte några färdiga lösningar.

Eldsberga1

Fortsätt läsa Framtidens lärande är digitalt

Lärcirklar som arbetsverktyg

Den 6 oktober besökte vi Lin Education i Göteborg tillsammans med ett stort antal pedagoger från Fyllingeskolan, Furulundsskolan och Valhallaskolan. Några av dessa har redan påbörjat arbete med lärcirklar medan andra lärare fick dagen som en introduktion. Lärcirklar kan enklast beskrivas som ett redskap för att skapa ett eget läromedel med planeringar, information, länkar, uppgifter och med externa resurser. Det innehåller också stöd för ett kommunikativt och formativt lärande.

I filmen och intervjun nedan kan du höra hur Conny Gottfridsson och Patricia ÅslinFyllingeskolan reflekterar lite över lärandet med Lärcirklar.

Fortsätt läsa Lärcirklar som arbetsverktyg

Wanted!!!

Hej alla barn och Naturskolan!

Vi har ett bekymmer här i sjön. Ett gäng som kallar sig ” The creepy bunch” härjar här och sprider skräck hos alla.

De går fram och förstör för andra och tror sig äga sjön och tar sig friheter som att ta andras mat och att äta upp våra kompisar. Vi önskar att ni fångar in dem så att vi kan förhöra dem och ställa saker och ting till rätta. Skulle ni fånga in några andra av oss invånare i sjön är det bara bra för vi behöver även vittnen till galenskapen.

Hälsningar Sjörådet.

wanted

Blir du sugen på att hitta busarna?

Detta är ett sätt att introducera håvning och småkrypsletande för barn. Det lockar fram nyfikenhet, fantasi och funderingar kring moraliska dilemman.
Fortsätt läsa Wanted!!!

Naturen i vårt närområde

Särskolans närmiljöarbete på Östergårdsskolan –
Ett samarbete med Naturskolan

IMG_0031


– Fjärilar flyger och är fina- vill veta mer om dem. – Hur fungerar fjärilens olika stadier? – Vad äter nyckelpigor och fjärilar? – Kan en tusenfoting vara röd? Eller gul? – Vad äter myror?


Detta var några av frågorna som eleverna i särskolan på Östergårdsskolan ställde sig när deras lärare frågade dem vad de visste om småkryp, och vad de ville veta mera om småkryp.

Klassens tema i höst utgår ifrån naturen i skolans närområde. Syftet med undervisningen är att eleverna ska erbjudas möjligheter att utveckla kunskaper om naturvetenskapliga sammanhang och mönster. Eleverna ska ges möjlighet att utveckla nyfikenhet och intresse för djur och växter som finns i skolans närmiljö.
Undervisningen ska också bidra till att eleverna utvecklar kunskap om hur naturvetenskapliga undersökningar kan göras. På så sätt ska eleverna ges möjligheter att ställa frågor om och undersöka djur och växter i närmiljön, utifrån personliga upplevelser och aktuella händelser.

Hur gjorde vi…?

Fortsätt läsa Naturen i vårt närområde

Grej of the day – GOTD

Vi hade förmånen att få träffa Märta Kälebo som undervisar på Stenstorpsskolan när hon introducerade den ”opålitlige islänningen” för sina elever i åk 4. Ja ”opålitlig islänning”, det var ledtråden i fredagens ”Grej of the day”. En ledtråd som väcker elevernas nyfikenhet och som introducerar en händelse/en plats/en person under 10 minuter. 10 minuter som bryter lektionens vanliga innehåll, men som får eleverna att lyssna koncentrerat, intresserat och lära sig mer om den aktuella ”grejen”.  Med hjälp av en klurig ledtråd bygger Märta upp en nyfikenhet, tankeverksamhet och förväntan hos eleverna dagen innan.

gotd1

Eleverna lyssnar intresserat på den presentation Märta håller med hjälp av dator och storbild kring Bardarbunga, som den opålitliga islänningen syftar på. Bardarbunga, en av många vulkaner på Island, men som sedan augusti 2014 varit synnerligen aktiv. Bildspelet med grafik och stödord hjälper eleverna att fokusera på det som är viktigast av det Märta berättar och den här förmiddagen visas också ett tillhörande filmklipp från Vetenskapens värld.

Fortsätt läsa Grej of the day – GOTD

Vad är ASL?

Anders Helgotsson, Hovgårdsskolan och Ulrika Kjellberg, Furulundsskolan skriver om ”Vad är ASL?”

ASL har många olika inriktningar på vad, hur och varför, men här kommer vårt sätt att tolka vad ASL är enligt bl.a. Trageton och Lövgren:

  • ASL är en förkortning på ”Att skriva sig till läsning via datorn eller surfplattan som skrivverktyg”.
  • ASL är en skriv- och lässtrategi vars upphovsman är den norska forskaren Arne Trageton.
  • ASL:s svenska förespråkare är framförallt Erica Lövgren (Piteå) och Mona Wiklander(Sandviken).
  • Arne Trageton utgår från att skrivning är lättare än läsning. Detta menade forskare redan innan datorn kom till skolan, då pennan var enda skrivredskapet. För de flesta barn passar det bättre att lära känna skriftspråket genom att börja skriva på datorn eller surfplattan.

ASL2

Fortsätt läsa Vad är ASL?

Kahoot för nybörjare

Här följer ett konkret tips på ett roligt och användbart verktyg i undervisningen, Kahoot. Har du inte spelat Kahoot tidigare, så kan det bäst förklaras genom att säga att det är en interaktiv frågesport. Du som pedagog har möjlighet att skapa frågor och svarsalternativ och där sedan eleverna kopplar upp sig mot spelet via sin mobil, dator eller surfplatta, och spelar tillsammans. Givetvis kan även eleverna ha egna Kahoot-konton och skapa frågesporter åt varandra.

Så hur fungerar det då? Är det svårt? Vad tycker eleverna? Här kommer en steg-för-steg beskrivning som kan vara till hjälp om du vill skapa ett Kahoot-konto och använda Kahoot i din undervisning. Fortsätt läsa Kahoot för nybörjare

Läsförståelsestrategierna från ”En läsande klass” i modersmålsundervisningen i albanska

Modersmålslärare Qerim Raqi tipsar om följande arbetssätt:

I syfte att undervisa eleverna i läsförståelse har jag under förra läsåret jobbat med en ny forskningsbaserad metod i modersmålsundervisningen albanska i åk 1-3. Jag har använt olika läsförståelsestrategier inspirerade av projektet ”En läsande klass” som pågår i hela landet i svenska skolor. Den forskningsbaserade metoden som kallas RT-metoden (Reciprocal teaching), ömsesidigt lärande, betonar lärandet i dialog med andra, att genom strukturerande lässamtal skapa mening och förståelse. Fortsätt läsa Läsförståelsestrategierna från ”En läsande klass” i modersmålsundervisningen i albanska

Programmering

Sandra Arvidsson, IKT-inspiratör och lärare i Ma/Fy/Tk år 6-9, Söndrumsskolan skriver:

Eftersom programmering är en växande marknad, framför allt inom spelindustrin, så är programmering något vi pratar om i skolan. Ska programmering vara ett eget ämne på grundskolan, eller inte?

Om det ska vara så eller inte, låter jag vara osagt. Det finns många artiklar som man kan läsa och bilda sig en egen uppfattning, ex Forskning, Programmering mer än att bara koda, Teacherhack

Jag har inte alltid tänkt att programmering är eget i sig, utan tänkt utifrån vad och hur jag ska undervisa. Hur kan jag lära ut ex geometri? Måste man alltid använda boken? Fortsätt läsa Programmering

Kartlägg läsningen på din förskola!

Den formella läs- och skrivundervisningen startar oftast när barn börjar skolan. Men barnet har långt tidigare upptäckt, lekt, experimenterat och börjat erövra skriftspråket. Alla har vi hört en tvååring identifiera sitt namn eller ”sin” bokstav i kapprummet, eller sett en treåring sitta och ”lekskriva” långa rader av krumelurer och streck. I denna viktiga process där barn socialiseras in i ett läsande och skrivande, är vi vuxna som finns runt omkring barnet förebilder. Barn gör inte som vi säger – de gör som vi gör. Det är inte framgångsrikt att säga åt barnen att läsa. Det är bättre att visa dem att du själv läser, VAD du läser, VARFÖR du läser samt HUR du läser. Barnen behöver förstå vad vi använder läsning till, samt att läsningen ger oss positiva upplevelser och känslor.  Fortsätt läsa Kartlägg läsningen på din förskola!