Att gå från energiläkage till energigivare med hjälp av en bärande idé

När pedagogerna i en särskild undervisningsgrupp på en av Halmstads grundskolor var mitt inne i en organisationsförändring under hösten 2014 tog orken och energin slut. Förändringar i arbetslaget och delvis nya arbetsuppgifter bidrog till stress. Avsaknaden av färdriktning, ansvarsfördelning och bristande kommunikation gjorde situationen ohållbar. Genom att gemensamt formulera och arbeta fram en för verksamheten bärande idé – uttrycka och skriva ned vad de såg som sitt gemensamma uppdrag och vad de ville med sitt uppdrag, lyckades de bryta den negativa spiralen och finna ny kraft i arbetslaget. ”Det borde nästan vara lag på att ha en bärande idé. Det ger en trygghet att man själv vet sin egen roll, att man blir trygg med dem man jobbar med och att man har en samsyn kring hur man vill bedriva verksamheten och att man har gemensamma mål att sträva mot”, säger en av pedagogerna i idag.

Pedagogernas beskrivningar av sina upplevelser av hösten 2014 följer ett klassiskt mönster utifrån FIRO-teorin kring grupprocesser. När arbetslagets sammansättning förändrades och i och med att medlemmarna fick delvis nya arbetsuppgifter, hamnade gruppen i det som i FIRO kallas tillhörafasen. Vad gäller här? Vart ska vi? Vem blir jag i den här gruppen och vill de andra ha med mig? Är frågor som upptar tid och energi för de berörda. Pedagogerna beskriver hur de arbetade bredvid varandra – inte tillsammans med varandra.

Genom att komma till samtal kring vad som är verksamhetens syfte och vad man vill med sin undervisning, enades pedagogerna om en bärande idé. Framtagandet av den bärande idén gjordes utifrån inspiration från Hans-Åke Scherps tankar kring hur vägledande helhetsidéer kan skapa ett professionellt förhållningssätt till verksamheten.

”Den bärande idén är en trygghet för oss att luta oss mot, vi vet vad vi ska sträva mot. Den har också skapat tydlighet, inte bara för oss själva utan hjälper oss att skapa tydlighet till elever, föräldrar och kollegor.”

I den bärande idén uttrycks ”mål” – vad verksamheten ska sträva mot, men också hur arbetet ska bedrivas och vad de vill ska känneteckna verksamheten. För pedagogerna var det viktigt att den bärande idén inte bara blev fina ord på papper, utan att den verkligen skulle göra skillnad i vardagen. Därför sker planeringen av undervisningen utifrån den bärande idén och man avsätter tid för att mötas i reflekterande samtal utifrån sina erfarenheter från skoldagen för att spegla dessa mot den bärande idén. Handlar vi i enlighet med vår bärande idé?

”Idag drar vi åt samma håll. Vi tar ett gemensamt ansvar för planering och genomförande av undervisningen. Vi tar vara på våra olika kompetenser på ett bättre sätt än tidigare”.

Den bärande idén har blivit en stöttepelare för arbetslaget. Pedagogerna beskriver hur arbetet med att formulera en bärande idé har stärkt dem både som människor och som pedagoger.

”Jag mår mycket bättre idag. Det finns mer energi i gruppen och vi känner en trygghet och ett lugn i arbetet nu när vi tillsammans har satt färdriktningen och gjort gemensamma ställningstaganden kring vad som är viktigt för oss i undervisningen.”

Ett tydligt ställningstagande som gruppen skrivit fram i sin bärande idé är att deras arbete ska ske utifrån ett lågaffektivt bemötande. Nedanstående stycke är hämtat ur den bärande idén.

Eleverna ges stöd och stimulans i lärandet och i sin personliga utveckling mot utbildningens mål genom att arbetet sker utifrån ett empatiskt och lågaffektivt bemötande, i en kultur som ger plats för och tillvaratar olikheter.

Elevernas framsteg synliggörs genom nära och tät återkoppling och där samtal förs på ett icke dömande eller värderande språk med inspiration av Nonviolent Communication (NVC).

 Pedagogerna ser att kontakten och samspelet mellan elever, och mellan personal och elever, har utvecklats positivt utifrån hur man arbetar med NVC.

”Det tilltalar eleverna och det borde vara något för hela skolan att arbeta utifrån.”

Slutligen beskriver pedagogerna att de anser att deras professionalitet har stärkts genom framtagandet av den bärande idén och hur den är förankrad i skolans styrdokument. Arbetet har blivit lättare, ur flera aspekter. Dels undervisningsmässigt men också arbetsmiljömässigt.

”Jag känner glädje att komma till skolan varje dag – och det märker eleverna. Det sprider sig!”

/Mattias Hoffert, verksamhetsutvecklare

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s