Nätverk svenska som andraspråk

Nätverket för svenska som andraspråk vänder sig till dig som undervisar elever i svenska som andraspråk åk 1-9 när eleverna gått ut i ”ordinarie” klass. På våra nätverksträffar får du möjlighet att träffa andra lärare och utbyta tankar och erfarenheter kring undervisning, bedömning, hinder och möjligheter. Varje träff har ett tema som utgår från önskemål av de lärare som deltar vid träffarna. Vid varje träff försöker vi varva teori med praktik.

IMG_0047

Under våren kommer vi att ha tre träffar. Den första träffen (tisdagen den 2/2) kommer att handla om stödmaterialet i svenska som andraspråk som blev klart i december 2015. Stödmaterialet bygger på intervjuer och lektionsbesök som gjordes under våren 2015 på åtta av Halmstads grundskolor samt forskning, lagar och förordningar. Stödmaterialet vänder sig till både rektorer och undervisande svenska som andraspråkslärare och är tänkt som ett stöd vid planering, genomförande och utvärdering av svenska som andraspråksundervisningen. På första nätverksträffen kommer du att få mer information om tankarna bakom samt möjlighet att utifrån stödmaterialet se på din skolas svenska som andraspråksundervisning.

Fortsätt läsa Nätverk svenska som andraspråk

Atlantbib.org – ett samnordiskt bokprojekt

Sedan september pågår ett utvecklingsarbete på Frösakullsskolan F-4 kring de nordiska språken. Det innebär att vi skriver och läser in faktaböcker. Vi lyssnar och översätter de andra nordiska ländernas faktaböcker.

Innan vi åkte på projektmöte i Kolding i Danmark brainstormade vi i klasserna kring vad vi kunde skriva om. Barnens förslag var bl.a. havet, stranden, djur, hösten, Halmstad och Astrid Lindgren.

Vi i åk 2 började skriva en faktabok om vår strand i Frösakull. I boken kan man läsa om olika musslor och snäckor som finns i vårt hav Kattegatt. Vi sökte gemensamt i klassen efter fakta. Bilderna till boken ”Vår strand” var en pedagogs privata. I övrigt är det gratisbilder och bilder med användarättigheter samt barnens egna teckningar som vi använder. Fotografens namn publiceras i boken. Faktaboken ska innehålla ca 22 sidor med text och bild.

atlantbib

Bild: Sharks Media

Fortsätt läsa Atlantbib.org – ett samnordiskt bokprojekt

#Detutvidgadekollegiet

Att vara lärare har länge varit ett relativt ”ensamt” jobb. När du går in i klassrummet och stänger dörren så möts du givetvis av alla härliga barn och ungdomar, men det är rätt sällan man har möjlighet att vara flera vuxna i klassrummet, samtidigt. Och även om man har möjlighet att vara flera vuxna i klassrummet, så är det inte säkert att man har tid eller möjlighet att dela reflektioner före och efter lektionen med en annan pedagog. Fortsätt läsa #Detutvidgadekollegiet

Prov i matematik?

Matematik är ett omtalat ämne där svenska elever sägs prestera dåligt. Allt detta snack kring matematik gör att i alla fall jag som ganska nyexaminerad lärare har tyckt att det stundom är svårt att veta hur man ska förhålla sig till ämnet matematik. En del av mig vill köra på det säkra kortet matematikboken och dess planering, det är tryggt och någon annan har tänkt till åt mig.  När jag läser i läroplanen och tittar på vad eleverna ska kunna har jag dock svårt att förhålla mig till kunskapskraven enbart genom matematikboken och dess uppgifter. Enligt läroplanen är följande syftet och således det som vi ska bedöma utifrån.

  • använda och analysera matematiska begrepp och samband mellan begrepp,
  • välja och använda lämpliga matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter,
  • föra och följa matematiska resonemang, och
  • använda matematikens uttrycksformer för att samtala om, argumentera och redogöra för frågeställningar, beräkningar och slutsatser.

(Lgr 11, Syftestext i matematik)

Det är till bedömningsdelen jag vill komma, vad är det egentligen vi ska bedöma och hur kan vi smidigaste göra det?

bild 2

Fortsätt läsa Prov i matematik?

Folkspråk och standardspråk i arabiska

Dean Cadhamn, förstelärare samt ämneslärare i sociologi och modern standard arabiska, skriver om folkspråk och standardspråk i arabiska.

Arabiska är ett språk som talas av mer än 300 miljoner människor i ungefär 20 länder. Dessa länder sträcker sig över ett område utspritt på två kontinenter, Asien och Afrika. Från Irak i öster och vidare till Syrien, Libanon, Jordanien och Palestina, söderut till Saudiarabien, Qatar, Kuwait, Arabemiraten, Bahrain, Oman och Jemen, och västerut till Egypten, Sudan, Libyen, Tunisien, Algeriet, Marocko och Mauretanien.

Östen Dahl (2007) hävdar att standardspråket i ett land alltid förknippas med bl.a. bildning, kultur, politisk makt, social status etc. medan dialekterna betraktas som gamla uttryckssätt som lever kvar. Om man ser det på detta sätt så blir dialekterna inga språk, eftersom de saknar skriftspråk med officiell status, menar Dahl. Dialekterna blir underställda standardspråket, och inte likställda. Detta kan man jämföra med modern standardarabiska, som ses som överordnad de arabiska dialekterna som talas i respektive arabiskt land. Den moderna standardarabiskan är ett skolspråk, ett akademiskt språk, och ger status till den som behärskar det i tal och skrift.

Fortsätt läsa Folkspråk och standardspråk i arabiska

Språknätverk på Laxöns Förskola

Under hösten 2015 har pedagogerna på Laxöns förskola deltagit i nätverk kring barns läs och skrivutveckling utifrån Carina Fasts bok.

laxö

Det har varit två träffar, en teoretisk del utifrån kap 9 och 10 som fokuserar på symboler och motivated sign, lusten för barn att börja skriva. Den andra träffen tog pedagogerna med sig praktiska exempel utifrån ett barnperspektiv  från sin avdelning. Vi ser att detta har varit en bra start på vårt kollegiala lärande pedagoger emellan.

Våra gemensamma lärdomar blev – Hur viktigt det är att vi  pedagoger erbjuder barnen många olika miljöer och aktiviteter som främjar språkutvecklingen hos alla barn.
Detta är en bok som gett oss ny kunskap och vi vill rekommendera den till andra förskolor. Under våren kommer nätverken att fortsätta med inriktning på Språk och IKT.

Skrivet av ansvariga för nätverken :

Ulla-May Karlsson (VUK), Susanna Lejfjord och Helene Mathisson (förskollärare och handledare på Laxöns förskola), Yvonne Berg Bengtsson (Förskolechef)