Kamratbedömning i nätbaserat lärande

Dean Cadhamn, förstelärare samt ämneslärare i sociologi och modern standard arabiska, skriver om kamratbedömning i nätbaserat lärande.

I samband med att formativ bedömning kommit mer i fokus, det har blivit vanligare att utnyttja de lärarresurser som redan finns – studenterna. På detta sätt får de tillfälle att hjälpa varandra samtidigt som de ser det finns flera olika sätt att lösa en specifik uppgift. Att låta elever få granska varandras arbeten rekommenderas bl.a. av Dylan Wiliams som forskat mycket om positiva effekter som formativ bedömning kan ge i lärprocesser (Att följa lärande – formativ bedömning i praktiken, 2013) och metoden går lika bra att använda i nätbaserat lärande, t.ex. i en lärplattform.

Sølvi Lillejord och Olga Dyste tar bl.a. upp kamratgranskningens fördelar i artikeln ”Productive learning practices: A theoretical discussion on two cases” i Journal of Education and Work (2008). Författarna menar att textbaserad dialog ger tillfälle att tänka och reflektera, och det kan resultera i kommunikation som är värdefull för deltagarna och ge stöd i lärandet. Konstruktiv kritik på varandras texter kan motivera elever och hjälpa dem att utvecklas.

Att läraren ständigt ger varje elev individuell återkoppling kan vara betungande för läraren och samtidigt göra eleven osjälvständig och beroende av läraren. Agneta Hult och Monica Liljeström har utformat en modell hur man kan hjälpa elever att bli vana med att granska varandras texter på nätet. Detta beskrivs i kapitlet ”Kamratgranskning: att orientera mot lärande” i boken Mer om nätbaserad utbildning – fördjupning och exempel (2011). Genom gruppforum och bedömning av exempeltexter samt diskussioner om hur det fungerade, tränades elever att bedöma andras texter.

Resultat när de granskade varandras texter blev att de gav uppmuntrande kommentarer, och pekade ut delar som kunde förbättras utan detaljerade anvisningar. De flesta var engagerade medan några tyckte att det tog mycket tid, och någon kände oförmåga efter kamratgranskning. Eleverna blev som helhet mer medvetna om vad förväntades i kursen (Hult och Liljeström, 2011). Denna modell kan vara värdefull, eftersom man som lärare ofta förväntar att studenter automatiskt kan bedöma och ge feedback till varandra.

Hult och Liljeström tar också upp att elever kan involveras i utformande av kriterier som ska bedömas (2011). Detta är mycket viktigt. Som lärare har man ofta en ganska klar bild av kursmålen, men för att göra det enklare för studenterna att förstå, man kan gärna gemensamt utforma en lite enklare elevmatris med konkreta exempel, så de lättare kan bedöma sig själva och andra. Ett förslag som jag själv prövat flera gånger fast med elever i klassrummet, är att gemensamt med gruppen göra en checklista som ska underlätta själv- och kamratbedömning. Detta går också bra att tillsammans komma överens om med eleverna i ett forum i lärplattformen.

Elever kan också bedöma sina egna texter genom t.ex. en matris (lärarmatris eller gärna en lite enklare studentmatris) eller en checklista. Men det finns också andra möjligheter att bedöma sig själv. Lillejord och Dyste nämner att tester kan vara viktiga för lärande (2008). Vid undervisning av elever i klassrummet brukar jag ibland i slutet av lektionen låta elever testa sina kunskaper genom att jag använder ”Kahoot”, ett program där jag kan skriva frågor med olika svarsalternativ, utifrån de diskussioner vi haft i klassen. Eleverna använder sina mobiler för svara och sen kan de direkt se sina resultat på projektorn med sina nickname. Därefter kan de utvärdera frågorna och jag som lärare får då återkoppling. Det finns troligen möjligheter och verktyg att göra liknande självtester för studenter i en lärplattform eller genom Google.

Både kamratbedömning och självbedömning bör uppmuntras även i nätbaserad utbildning eftersom det ger eleverna mer kontroll över sitt lärande.

/Dean Cadhamn

Källor:

  • Hult, Agneta & Liljeström, Monica (2011). ”Kamratgranskning: att orientera mot lärande”, i: Hrastinski, Stefan (red.), Mer om nätbaserad utbildning – fördjupning och exempel
  • Lillejord Sølvi & Dysthe, Olga (2008). Productive learning practices: A theoretical discussion on two cases”, i: Journal of Education and Work

* Wiliam, Dylan (2013). Att följa lärande – formativ bedömning i praktiken

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s