Den röda tråden – ämnesövergripande arbete, Östergårdsskolan

Jag sitter på Östergårdsskolan tillsammans med sex stycken elever i åk 7-9. Elever, som alla tillhör arbetslag Omega, där bl.a de elever som tillhör musikklasserna går. De sex elever jag träffar utgör, tillsammans med pedagogerna Åsa Persson (SO) och Linda Ziegler (SV), arbetslagets skolutvecklingsgrupp.

Jag är nyfiken, både på vilken funktion denna skolutvecklingsgrupp fyller i arbetslaget, men också nyfiken på att lära mig mer om Omegas tematiska arbetssätt, där arbetslaget arbetar återkommande med ämnesövergripande arbetsområden.

I början är det rätt tyst kring konferensbordet. Åsa lägger fram blåbärsmuffins och festisar, tjejerna runt bordet tittar intresserat och undrar vem jag är (ja, just för tillfället består skolutvecklingsgruppen av en slump, enbart av tjejer, men under åren har gruppen bestått av såväl tjejer som killar).

Samtalet kommer snabbt igång. Eleverna har mycket att berätta och med iver i rösten berättar de om hur det var att komma upp på högstadiet och börja arbeta med tema-områden.

– Det allra bästa med arbetsområden som sträcker sig över flera ämnen är att det sparar tid! Vi behöver inte fokusera på att plugga enskilda ämnen med helt olika innehåll, det finns en röd tråd mellan ämnena som gör att man blir mycket mindre stressad.

-Ja, det är verkligen förvirrande att man delar upp skolan i delar och ämnen, istället för att se en helhet. Det vi läser i ett ämne har vi nytta av i ett annat ämne, och det märks mycket tydligare när vi arbetar ämnesövergripande.

De andra eleverna nickar instämmande.

– Men finns det inte något som ni tycker är negativt med ämnesövergripande arbetsområden? frågar jag nyfiket.

-Jo speciellt om vi märker att det är för svaga kopplingar mellan ämnen, lite som att lärarna har försökt att komma på kopplingar fast de egentligen inte finns, utbrister en av eleverna och de andra nickar instämmande och sneglar på Åsa.

-Eleverna har rätt, konstaterar Åsa med ett leende. Det har funnits arbetsområden då vi försökt få in röda trådar som kanske egentligen inte fanns. Men dessa arbetsområden har vi skrotat, inte sant? Mycket tack vare er feedback från just den här gruppen!

Så, vad är då utvecklingsgruppens syfte? Eleverna förklarar för mig att efter varje avslutat temaområde så är det skolutvecklingsgruppens roll att ta fram utvärderingsfrågor som de i sin tur tar med sig tillbaka till klassen (ett område brukar vara ca 6-8 veckor, mellan varje arbetsområde har eleverna perioder av undervisning som inte är ämnesövergripande).

-Utvärderingen kan vara såväl muntlig som skriftlig. Vi försöker variera hur vi skapar utvärderingsfrågor, förklarar Åsa.

Frågorna som ställs är dels utifrån varje ämne, men lyfter även fram de röda trådarna och kopplingarna mellan ämnena. Efter utvärderingarna i klasserna är gjorda, tar representanterna med sig klassens sammanställning tillbaka till skolutvecklingsgruppen och här sammanställs elevernas åsikter. Åsa, som representerar lärarna i gruppen, tar sedan med sig elevernas tankar tillbaka till arbetslaget, utvärderingen är en viktig grund för planeringen inför nästa arbetsområde. Vad blev bra? Hur upplevde eleverna arbetsområdet? Vad anser eleverna kan utvecklas till nästa arbetsområde?

Skolutvecklingsgruppen är inte en isolerad ö, utan mer som en bläckfisk med armar som når både ut i klasserna och tillbaka in till pedagogernas arbetslag.

-Att vara en del av den här gruppen ger mig oerhört mycket, berättar Åsa. Vi har många spännande pedagogiska samtal, eleverna kommer med oerhört kloka tankar och reflektioner och deras röst är viktig i vårt arbete. Jag skulle vilja att vi utvecklar skolutvecklingsgruppen än mer, och att de får en aktiv roll även när vi planerar upp nästa arbetsområde.

-Ja, men där är det ju faktiskt ni lärare som är ”experter” på vad vi ska lära oss Åsa, säger en av eleverna med ett leende. Alltså, vi har koll på förmågor vi ska träna och vilka bedömningskrav som ställs, men det kan vara svårt kanske att veta allt som vi måste få med i ett arbetsområde.

-Det är jag helt övertygad om att ni skulle klara av! säger Åsa. Vi hade gjort det tillsammans. På ett sätt är ni ju med och planerar eftersom vi utgår mycket från er utvärdering och tar med oss era åsikter i planeringen, men jag tror säkert att vi skulle kunna ta ännu mer hjälp av er!

Men hur går då ett arbetsområde till? Jo, först får alla elever en gemensam planering som pedagogerna tillsammans tagit fram. Här finns bl.a en tidsaxel med tidpunkt för bedömningsuppgifter i de olika ämnena.

-Jag har mer insikt som mentor vad mina mentorselever gör i de olika ämnena nu, säger Åsa. Jag har även ett viktigt pedagogiskt utbyte med mina kollegor då vi oftast även sambedömer efter avslutat arbetsområde.

-Ja, och vi elever har större sammanhållning över klasser och årskurser, eftersom alla i 7-9 arbetar med samma tema, säger en av eleverna.

För så är det. Alla elever i Omega läser samma arbetsområde, även om givetvis uppgifter anpassas efter respektive årskurs. Arbetsområdena läses i treårs-cykler, vilket gör att en elev exempelvis redan i åk 7, kan läsa första och andra världskriget. Som ”gammal” historielärare vet jag att världskrigen, av tradition (?), alltid läses först i åk 9.

-Ställer inte detta till problem för er? undrade jag nyfiket. Funkar det att läsa om världskrigen redan i sjuan?

-Ja, varför skulle det inte göra det? Det är liksom inget konstigt, man kommer snabbt in i det för vi ser samband mellan alla delar, det hänger liksom ihop på ett helt annat sätt när vi läser om samma sak fast ur olika perspektiv och beroende på ämne.

-Som när vi lär oss vad svåra begrepp betyder på SO:n, och sen har vi engelska och då förstår vi redan vad begreppen betyder på svenska och kan fokusera på att lära oss och använda de engelska orden. Det underlättar verkligen för oss elever!

Under arbetsområdets gång får eleverna bedömningsuppgifter i de olika ämnena, där en gemensam nämnare är de förmågor som går som en röd tråd genom de olika ämnena.

-Vi arbetar mycket utifrån ”En stor fråga”, förklarar eleverna. Och utifrån denna stora fråga så resonerar vi, argumenterar, analyserar, granskar, ja, vi arbetar mycket med olika förmågor.

-Till varje bedömningsuppgift har vi kriterier och efter varje bedömningsuppgift har vi samtal med läraren vad vi har uppnått, men också vilka förmågor vi själva tycker vi har utvecklat och vilka förmågor vi tycker vi kan utveckla ännu mer.

-Ja, och nästan alltid är vi överens med läraren när vi pratar om våra resultat. Det är bra när vi får bedömningskriterier för då vet man tydligt från början ”vad som gäller” och det minskar stressen, konstaterar en av eleverna.

Avslutningsvis var jag nyfiken på att höra vilka temaområden eleverna själva uppskattat mest. En gemensam utgångspunkt är att alla områden startas upp med en ”happening”, en uppstart av temat. Den uppstart och det tema som eleverna talade varmast om var temat ”Efterlyst”.

-Då kom en av våra klasskamrater in lite sent och sa att han hade hittat en plånbok. Givetvis så hade läraren och eleven kommit överens om detta innan, men det visste ju inte vi andra, säger en av tjejerna.

-När eleven kommer in med plånboken så går vår lärare fram till honom, öppnar plånboken och tar ut massa pengar. Sen tar han hälften och lägger i egen plånbok och ger andra hälften till vår klasskompis som ”hittat” plånboken! Vi fattade ingenting!

-Jag blev helt chockad! Hur kan en lärare göra så? Men sen började vi prata om rätt och fel och då förstod vi ju att det var på skoj!

Den entusiasm, den lust och nyfikenhet till lärande och den oerhörda klokhet och kunskap som finns runt bordet är fantastisk! Det märks, inte bara att lärarna har höga förväntningar på eleverna, utan även att eleverna har höga förväntningar på sina lärare.

-Tänk dig att det är lite som höjdhopp, säger en av tjejerna. Man vill ju att läraren ska lägga ribban lite högre än man själv tror att man ska klara av, för det visar att läraren tror på att eleven ska klara det och inte riva.

-Vi vill bli utmanade för det förbereder oss, inte bara för gymnasiet utan för livet!

Jag tar en klunk ur kaffet, som jag helt glömt bort och som hunnit svalna. Jag ler. Tackar för ett fantastiskt samtal. Och går med hoppfulla steg ut i solen.

Dessa härliga ungdomar är vår framtid.

Och framtiden börjar nu!

12736292_10153565533337858_1485036150_n

Xhenis (8M), Rojgul (8M), Åsa, Lejdina (7M), Wendla (7M), Shadi (9M), Mikal (9M)

2 thoughts on “Den röda tråden – ämnesövergripande arbete, Östergårdsskolan”

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s