Våga pröva och testa nya tekniker i BFL

Skolverket skriver att bedömning har flera syften, bl.a.

  • Kartlägga kunskaper
  • Värdera kunskaper
  • Återkoppla för lärande
  • Synliggöra praktiska kunskaper
  • Utvärdera undervisning

Hur kan då vi lärare använda olika bedömningsformer i vår undervisning? Hur kan vi tillämpa bedömning så att vi kan få en god överblick av elevens lärande och av läroprocessen som helhet? Hur kan vi använda bedömning som både mål och medel?

Ett av skolans mål, enligt läroplanen, är att utveckla elevens kunskap genom att stimulera och främja elevers läroprocess, som kan leda till ökat lärande och bättre resultat. Att kartlägga, värdera, återkoppla, synliggöra och utvärdera elevens kunskap innebär att läraren ställer sig olika frågor som exempelvis: Vad är målen? Var befinner sig eleven i förhållande till målen? Hur ska vi gå vidare för att nå målen? Vilka förmågor ska bedömas i uppgifterna? Vilka slags feedback behövs? Hur ska jag bygga vidare på elevens resultat? Hur ska elevens lärande stimuleras? Hur ska jag arbeta med elever som har låga prestationer? Och hur ska jag uppmuntra eleven att själv ta ansvar för sitt lärande och utveckla sitt kunskapssökande?

Ett effektivt sätt att hantera skolverket krav är att lärare försöker jobba med formativ bedömning, vilket skolverket också uppmuntrar till genom olika styrdokument och kommentarer, och det kan leda till att man möter olika svårigheter, bl a:

  • Det behövs tid för arbete med BFL
  • Olika språk har olika svårigheter och behov (modersmål)
  • Det finns inte alltid en tydligt avgränsad lektionstid för eleverna (modersmål)
  • Skolkultur och klassrumsklimat, arbetsmiljö
  • Olika kodbärare: finns bland rektorer, lärare, administrativ personal och elever
  • Olika elevers bakgrund och sociokulturella faktorer

Skolverket uppmuntrar lärare att våga pröva och ompröva sina bedömningsrutiner och tänka på vad forskningen säger. Jag rekommenderar att lärare aktivt försöker jobba med bedömning för lärande och i så stor utsträckning som möjligt gör en viss bedömningsteknik till en vana, och därefter går vidare och testar nya tekniker som successivt blir en naturlig del av undervisningen. Att förändra sitt undervisningssätt kan vara svårt och krävande i början, men ger ett gott resultat i slutändan. Dylan Wiliam liknar arbetet med att förändra undervisningen vid att byta en flygplansmotor samtidigt som planet flyger.

Det finns olika tekniker och strategier som kan vara mycket användbara*:

  • Trafikljusmetoden
  • Tum-tekniken
  • Slumpvis plocka namn på eleverna
  • Klassrumskapten
  • Prov i grupp
  • Processkrivning
  • Two stars and a wish
  • Matriser

Formativ bedömning kräver mycket tid när det gäller att införa olika tekniker. Dessutom måste den följas upp genom att utvärdera alla läromoment, dvs. planering, bedömning, förbättring och återkoppling. Detta tar mycket tid i anspråk, vilket lärare sällan har, men att successivt testa olika tekniker på lektionerna kan vara värdefullt eftersom resultaten kommer direkt och både lärare och elever upplever stor förändring och förbättring. Därefter krävs det tid för läraren att förbättra sin feedback på elevernas arbete och bli van vid att utvärdera sitt eget arbete. De svårigheter som kommer gäller inte bara lärarens sätt att planera undervisningen utan även för eleverna är det en stor omställning.

En utmaning kan vara stora skillnader i elevernas kunskaper, vilket ofta modersmålslärare, svenska som andraspråkslärare, och andra lärare som jobbar i förberedelseklasser, möter i sina grupper. Elever i varierande åldrar, med olika sociokulturell bakgrund, med stora dialektskillnader (talat folkspråk), och varierande erfarenhet av tidigare skolgång, medför att modersmålslärare måste dela upp sin lektionsundervisningstid i flera delar med intensivt tempo som följd, för att kunna möta elevernas behov.

Lärarens arbetsklimat påverkar också viljan och möjligheten att pröva och ompröva olika tekniker i formativ bedömning. Tid för planering och bedömning, tid för körning mellan olika skolor, olika möjligheter att finna ett lämpligt grupprum för undervisning och en lugn arbetsmiljö utan störningar utifrån, är exempel på utmaningar som olika lärare möter och särskilt modersmålslärare. Dessutom kommer eleverna som studerar sitt modersmål många gånger trötta och hungriga till lektionerna då undervisning i regel ligger efter ordinarie schema.

När jag som lärare börjar tänka utifrån de olika frågor som nämndes ovan och ser till olika möjligheter, när jag försöker hitta styrkor och svagheter hos varje elev, när jag räknar med att tiden och arbetsklimatet kan påverka lektioner och elevens prestation, och att tiden för planering och feedback är krävande, då har jag en helhetsbild av mitt arbete som pedagog.

Dean Cadhamn
Förstelärare Kärnhuset
Modersmålslärare Arabiska

 

*Ni kan få mer information om olika tekniker genom att besöka min blogg: https://modersmalsundervisning.wordpress.com/

 

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s