Av Jennie Aronsson, utvecklare med inriktning förskola, Resurscentrum Kärnhuset

Lineheds förskola är en Reggio Emilia-inspirerad förskola där barnen bland annat ska få rika erfarenheter av olika estetiska uttrycksformer. Majoriteten av barnen på förskolan är flerspråkiga och det talas 21 olika språk. Att undervisa med estetiska uttryckssätt utvecklar barnens svenska språk men också deras möjlighet att uttrycka sig på andra sätt. På Diskanten 1 har pedagogerna Elida, Erica och Evelina tillsammans med barnen utforskat och skapat relationer till naturen i och runt omkring Halmstad. I detta utforskande och relationsskapande har ateljén och dess olika material varit ledande. Barnen har tillsammans med pedagogerna bland annat tittat närmare på olika naturmaterial, skuggor och har med olika estetiska uttrycksmedel återskapat sina erfarenheter.

För att kunna sätta ord på alla dessa upptäckter har pedagogerna varit närvarande, engagerade och samtalande. Pedagoger som modellar har varit viktigt för att barnen ska få en förståelse för hur material och verktyg kan användas, för att stanna upp och titta nära och överföra det till andra uttryck som tecknande och lera.


Att titta nära

Efterhand har barnens tecknande blivit alltmer detaljerat och tecknandet har tagit en större plats i undervisningen. Pedagogerna ser hur barnens tecknande har utvecklats och i samband med att pedagogerna lagt till material och använt tecknandet i undervisningen har barnens teckningar fått fler aspekter. Till en början lade barnen mest märke till de olika färgerna som fanns på till exempel löven de hittade i naturen, men med stöd av pedagoger och hjälpmedel (luppar, webb-ägg) upptäckte och utforskade barnen detaljer i olika naturmaterial. Furness (2017 s 46) beskriver att man kan utveckla barnens tecknade genom att ge olika förslag och material. Pedagogerna hör hur barnens språk utvecklas i samband med skapandet och dialogerna som pågår under tiden. Att upptäcka nya sätt att se sin omvärld kräver fler och nya ord att beskriva den med. Här blir den samtalande, nyfikna, närvarande pedagogen med ett rikt språk viktig för att ge barnen möjlighet att utveckla sitt verbala språk.


Synliggöra småprojekt

I undervisningen pågår olika småprojekt under dagen och några barn blev nyfikna på skuggor. De tittade tillsammans med pedagog närmare på olika naturmaterials skuggor och ritade av dessa. När skuggans kontur var klar tittade de närmare på aktuellt naturmaterial och blandade fram nyanserna för att färgsätta teckningen. Testpappret blev viktigt för att testa fram den rätta nyansen.

”Jag gjorde så här med en penna, sen ritar jag den här skuggan. Sen målar jag den så det ser ut som en kotte”.

”Wow, nu är det mycket skugga. Jag gör skugga, mycket fin skugga”.

”En pinne, en knopp-pinne. Jag hade en pensel och ritade knoppar och sen runt, så blev det en pinne”.

Tecknar av ormbunkens skugga med kolkrita
En torkad blomma
I ateljén blandas nyanserna fram
En kotte

Digitala verktyg – en tillgång i utforskande

Digitala verktyg som webb-ägget har påverkat möjligheterna att titta riktigt nära på olika material och de digitala verktygen är tillgängliga för att utforska på djupet. Barnen ser olika saker i projiceringarna, hur mönstret ser ut och vad det liknar. De berättar även hur de tänker när de tecknar; ”det ser ut som en strand, många stenar” Även faktaböcker är en viktig del i utforskandet, hur ser faktiskt en snigel ut? Eller är det en snäcka? Eller en mussla?

Genom digitala verktyg får barnet ännu fler aspekter på lövet som hen tecknar av. ”Det är som små trianglar. Det är massor streck, så då tecknar jag streck.
Hen tecknade en snigel utifrån sina erfarenheter. Tillsammans med en pedagog tittade de i en bok och då fick snigeln fler
Med hjälp av naturmaterial blev teckningen mer detaljerad. Hen behövde titta närmare på pinnen för att kunna teckna

”De kan också arbeta med studier och teckna av växter, varandra, skelettdelar eller maträtter. Studier gör att man bekantar sig, får kontakt och lär känna fler aspekter av det man ritar. Det gör också att barnen utvecklar sitt allmänna teckningskunnande och får frihet i sitt vardagsritande”. (Furness 2017, s 46)

Pedagogerna såg hur barnens intresse för att skapa ökade och hur det smittade mellan barnen och hur barnens samarbete förändrades.

Det är genom faktiska samspel barnet kommer i kontakt med det som går att veta. I detta spelar språket en viktig roll. Det är genom språkliga samspel som barnet får kontakt med och förvärvar det sociala verktyg vi kallar språk. Det är dessa språkliga verktyg som barnet sedan omformar till instrument för sitt tänkande. Sociala interaktioner förser barnet med språk” (Strandberg 2006, s. 48).

För Vygotskij är social kompetens ett fundament i människors utveckling. Social kompetens är alla former av mänskligt samspel, och samspel grundlägger utveckling (Strandberg 2006, s.47).


Den positiva upprepningen

Parallellt med att barnen utvecklat sitt tecknande har pedagogerna också utmanat dem att arbeta tredimensionellt, främst i lera. För att barnen ska lära känna materialen och kunna använda dem för att återskapa och reflektera med så har pedagogerna valt att barnen under en längre tid fick arbeta med samma material, t.ex. rödlera, och pedagogerna ser en vinst med detta. Barnens skapande utvecklades och fördjupades och idag använder de materialen till att återskapa sitt utforskande och sina upptäckter.


Intervju med arbetslaget

Vad tänker ni att er utmaning blir framöver?

  • Vi behöver tänka på att använda faktaböcker ännu mer, dels för att lära var man kan ta reda på saker, dels lära tillsammans med barnen om olika saker. I våras blev vi uppmärksammade på att vi faktiskt mest plockar musslor på stranden, inte snäckor som vi sagt till barnen. När vi själva var små lärde vi oss att vi gick till stranden och plockade snäckor. Så vi behöver vara noga med att granska den fakta vi tror oss veta, det kan vara så att den inte stämmer.
  • Att undervisa i den lilla gruppen är också viktig att vi fortsätter med. Det är där vi kan nå alla barn och ha olika samtal.

Ni har bedrivit undervisning på flera olika platser i närområdet, hur har det påverkat?

  • Vi upplever att barnen är mer fokuserade när vi är på en annan plats, de kommer med egna förslag om vad vi ska undersöka, utforska eller leka. När vi blir kvar på gården blir det mer fokus på olika lekar.

Hur tänker ni att ni ska utveckla arbetet med de estiska uttryckssätten?

  • Först och främst ska vi fortsätta med det vi redan gör, men också ta ut materialen mer. Än så länge så är det mest tecknande och måleri som vi har utmanat barnen att göra utomhus, men det går alltid att utveckla, t ex arbeta med lera.

Hansson (2018) ger stöd åt deras arbetssätt när hon skriver ”att uttrycka sig är att kommunicera. För att bli bra på konsten att kommunicera måste barnen få rika och varierade erfarenheter av de olika språk, medier och uttryckssätt som vi har till hands.” Hon menar också att ”smal språkförståelse fråntar barnen rätten att uttrycka sig rikt, komplext och varierat. De barn som är verbalt svaga får inte hjälp att hitta sina uttryckspreferenser och de som är verbalt starka får inte möjligheten att utveckla flera och nyanserade språkformer. Och genom att barnet får uttrycka sig genom händer och kropp och andra expressiva språk blir även dess verbala språk rikare. Därför är det viktigt att förskollärarna främjar språkrikedom, i förskolan, att barnen får impulser, handledning, kunskap och utmaningar i uttrycksmedier och hantverk. Vi måste ge dem en så rik språkrepertoar som möjligt, så att de kan se och uttrycka samma sak på många sätt.” (s 144-145)


Litteraturtips

  • Furness, Karin. (2017). Formulera: bild och projekt i förskolan
  • Håland Anveden, Pia. (2020). Den inkluderande förskolan
  • Hansson, Hege. (2018). Att ge form åt förskolans innehåll
  • Kyrk-Seger, Erika. (2020). Digitalt meningsskapande i förskolan

Filmtips

Kommentera