Svenska som andraspråk (SvA)

Svenska som andraspråk är ett eget ämne. En elev bedöms antingen i svenska eller svenska som andraspråk. Rektorn beslutar om eleven ska läsa svenska som andraspråk utifrån en professionell bedömning av en behörig svenska som andraspråkslärare. I skolförordningen (SFS 2011:185, 5 kap,§14) står följande:

14 § Undervisning i svenska som andraspråk ska, om det behövs, anordnas för 1. elever som har ett annat språk än svenska som modersmål, 2. elever som har svenska som modersmål och som har tagits in från skolor i utlandet, och 3. invandrarelever som har svenska som huvudsakligt umgängesspråk med en vårdnadshavare.

Skolverket skriver följande:

”I grundskolan ersätter ämnet svenska som andraspråk ämnet svenska. Om det behövs ska undervisning i svenska som andraspråk anordnas för elever som har ett annat språk än svenska som modersmål, elever som har svenska som modersmål och som har tagits in från skolor i utlandet och invandrarelever som har svenska som huvudsakligt umgängesspråk med en vårdnadshavare. Det är rektorn som beslutar om sådan undervisning.

Det finns inga riktlinjer för hur svenska som andraspråksundervisningen ska organiseras. I Halmstads kommun ser det olika ut på olika skolor: på vissa skolor har man separata grupper, på andra läser man svenska och svenska som andraspråk integrerat. Det viktiga är att eleven blir bedömd i svenska som andraspråk av en behörig lärare (precis som i alla andra ämnen).

Om en elev läser ämnet svenska som andraspråk i grundskolan och/ eller gymnasiet, ger det samma behörighet till gymnasiet och högskolan som ämnet svenska.

Varför läser man svenska som andraspråk?

Huvuddragen i kursplanerna (Lgr11) för svenska och svenska som andraspråk är lika men det finns några skillnader som är av stor betydelse för elever med annat modersmål.  I syftestexten i ämnet svenska som andraspråk tillkommer att eleverna ska ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att välja och använda språkliga strategier och användandet av dessa ingår även i kunskapskraven, dvs eleverna blir bedömda i förmågan att använda språkliga strategier.

Kursplanen i varje ämne består av tre delar: syftet med ämnet, centralt innehåll och kunskapskrav. Det mesta är likt mellan ämnena svenska och svenska som andraspråk. Kortfattat kan man säga att skillnaderna är:

Svenska som andraspråk Svenska
Större fokus på ord och begrepp:

  • Böjningsformer och meningsbyggnad
  • Ords betydelseomfång och kategorisering jämfört med modersmålet
  • Ämnesspecifika ord och begrepp
  • Vardagsspråkets ord och begrepp
  • Synonymer- motsatser
  • Klassificering av ord
  • Hur ord bildas
  • Lånord
Språkbruk i Sverige och Norden:

  • Varianter på regionala skillnader i talad svenska
  • Kännetecknande ord och begrepp i de nordiska språken
  • Skillnader och likheter mellan de nordiska språken
  • Nationella minoritetsspråk i Sverige
Större fokus på språkliga strategier:

  • För att lyssna
  • För att förstå
  • För att muntligt göra sig förstådd
  • När det egna svenska språket inte räcker till
  • För att uppmärksamma språkliga missförstånd
Språkbruk genom tiderna:

  • Hur språket har förändrats över tid
  • Språkets ursprung
  • Språkets särdrag
Uttal:

  • Uttal
  • Betoning
  • Prosodi (satsmelodi)
  • Samband mellan betoning och betydelse
  • Olika variationer av talad svenska

Förmågan att använda språkliga strategier och förmågan att se mönster i ord och begrepp är viktig när eleven ska tillägna sig kunskaper i övriga skolämnen.

Bas och utbyggnad

Man kan beskriva utvecklingen av ett språk genom begreppen bas och fördjupning. Basen är de delar av språkbehärskningen som ett barn har lärt sig innan skolstart. När ett barn har rik kontakt med språket i många olika sammanhang får barnet basen i språket.

När barnet möter skolans ämnen och är med i skolans aktiviteter byggs språket på och kallas då utbyggnad. Eleven får en bredd i språket, dvs kan använda sig av fler genrer och texttyper, har bredare, djupare och mer varierat ordförråd.

 Bas

Basen får man när man kommunicerar hemma och i förskolan. Barnet lär sig regler för hur ett samtal går till och hur det ska göra när det ska berätta. Dessutom lär sig barnet grammatiska strukturer och uttal. Ordförrådet när barnet börjar skolan ligger på ca 8 000- 10 000 ord. Basen består av de ord och strukturer som barnet behöver för att klara sig i vardagen men även för att kunna bygga på med det språk barnet behöver sedan när det börjar skolan.

Utbyggnad

Utbyggnaden får man i skolan, hemma och på fritiden. Utbyggnaden läggs på basen och den är mer baserad på skriftspråket. Dessutom lär sig barnet ett formellt talspråk, d.v.s. det lär sig att uttrycka sig på ett tydligt och korrekt sätt, utan att använda sig av tex slanguttryck. Utbyggnaden är ett skolspråk- både det muntliga och skriftliga i skolan bygger ut barnets/elevens språk. Eleven kan därmed lära sig olika ämnesspecifika ord och begrepp samt tillägna sig och använda kunskaper den får i skolan.

En elev som har svenska som andraspråk måste lära sig både basen och utbyggnaden samtidigt. Är man nyanländ saknas både basen och utbyggnaden. Även elever som är födda i Sverige behöver bygga på sin bas ibland eftersom luckor i språket kan finnas- särskilt i ordförrådet.

Genom att barnet arbetar med strategier kring inlärning av språk på svenska som andraspråkslektionerna byggs både basen och utbyggnaden ut och eleven kan använda strategierna i övriga skolämnen också, vilket oftast medför högre måluppfyllelse.

 

Vardagsspråk och skolspråk 

Man kan också säga att elever har ett vardagsspråk och ett skolspråk. En elev kan klara sig mycket bra i vardagliga situationer men när det kommer till skolspråket som är mer formellt och kräver mer av eleven kan det uppstå problem. I ämnet svenska som andraspråk får då eleven redskap för att tillägna sig ett skolspråk.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s