Kategoriarkiv: Barn/elever i behov av särskilt stöd och barn/elever i behov av utmaningar

Välkomna till avdelningen Gullvivan på Klackerups förskola!

 

Gullvivan är en språkavdelning där förskollärarna är specialiserade på att stödja barn med grava språkstörningar. På avdelningen vistas både barn med och utan språkliga utmaningar. Barnen utan språkproblem är viktiga för att stimulera språkutvecklingen hos barnen med språkstörning. Alla barn får lära sig tecken som stöd, och man arbetar med bildscheman och annat bildstöd för att skapa struktur och förförståelse till allt som händer på förskolan. Förskollärarna ger individuell träning till de barn som behöver träna sitt språk, och samarbetar med logoped för att skräddarsy träningen efter barnens behov. På Gullvivan arbetar man mycket med högläsning och reflekterande samtal, och de har ett kapprumsbibliotek där barnen och föräldrarna kan låna med sig böcker hem.

 

 

 

Verktygslåda för lärande

Nu har ett nytt läsår dragit igång i Halmstad kommun, våra skolor fylls av förväntansfulla och nyfikna barn och ungdomar (och ja, kanske en och annan skoltrött tonåring som får kämpa med att ställa om från ”sommarlovstid” till skoltid)

Det finns säkert lika många sätt för en rektor att välkomna tillbaka sina pedagoger till terminsstart, som det finns för pedagoger att välkomna tillbaka sina elever.

I det här blogginlägget vill jag lyfta fram hur rektorerna på Brunnsåkersskolan inledde sin uppstartsvecka, kanske kan det väcka tankar och inspiration till andra, såväl skolledare som pedagoger!

14017818_1235890813109205_2057175104_n

Skapa välkomnande och förväntan! Uppstart med pedagoger på Brunnsåkersskolan, foto Lina Tannerfalk

Tillsammans har de tre rektorerna Lina, Wictoria och Ulf, satt samman en verktygslåda. Verktygslådan visar en riktning, vad som är viktigt på Brunnsåkersskolan, utifrån att eleverna ska ges möjlighet att nå så långt som möjligt i sin kunskapsutveckling. ”Verktygslådan ska fungera som en stödstruktur för dig” står det på baksidan av första kortet. En tanke väl värd att ta med sig. Inte bara elever i klassrummet behöver stödstrukturer i sitt lärande, för att utvecklas som pedagog och i det ständiga och livslånga lärandet, mår vi alla bra av tydlig struktur och ett gott stöd som bidrar till utveckling och lärande.

verktygslådan

Brunnsåkersskolans Verktygslåda

Så, vad innehåller då denna bunt av laminerade kort? Vad är riktningen som Brunnsåkersskolans ledning vill förmedla till sina pedagoger?

Det allra tydligaste med verktygslådan är fokuset på att tillsammans skapa en undervisning som möter alla elever, genom att jag som pedagog delar med mig till mina kollegor, är nyfiken på vad mina kollegor gör och, inte minst, är nyfiken på min egen undervisning och hur jag kan utveckla, förfina och förändra för att få fler verktyg i min pedagogiska verktygslåda.

I verktygslådan har rektorerna hämtat inspiration, tankar, vetenskap och beprövad erfarenhet från många olika håll.

Av Christian Lundahl, professor i pedagogik, har man plockat frågor för att pedagogerna ska ges möjlighet att utveckla sin egen undervisning.

  • Gör jag alla elever delaktiga och aktiva i sitt lärande?
  • Ser jag alla elevers lärande?
  • Vad lär de sig av det jag tänkt att de ska lära sig?
  • Hur vet jag det?
  • Hur använder jag den informationen?
  • Vad måste jag förändra i min undervisning?

I verktygslådan finns även den berömda ”lärandegropen”. Hur gör vi för att utmana våra elever? Hur får vi eleverna att reflektera kring sitt lärande? Vilka utmanade frågor ställer vi till eleverna?

lärandegropen

Lärandegropen, illustration Ann-Marie Körling

Baserat på James Nottinghams ”Utmanande undervisning i klassrummet” synliggörs fem centrala begrepp:

  • Självkänsla
  • Ansträngning
  • Återkoppling
  • Utmaning
  • Reflektion

Här hittar vi även synliggörande av den formativa undervisningen och de fem nyckelstrategierna för bedömning för lärande (Dylan William)

5

De fem nyckelstrategierna för bedömning för lärande, Dylan William

Andra góbitar som man hittar när man bläddrar i verktygslådan är exempelvis stödstrukturer för att:

  • Främja elevers närvaro
  • Systematiskt kvalitetsarbete
  • Mentors uppdrag
  • Checklista för språkutvecklande arbetssätt (Skolverket)

checklista

Checklista – språkutvecklande arbetssätt (www.skolverket.se)

Pedagogerna hittar även delar som är direkt kopplade till Brunnsåkersskolan, t.ex hur tavelstrukturen ska se ut för att skapa likvärdighet och underlätta för eleverna bl.a. genom tydlighet, repetition och förförståelse. Rektorerna har även, genom en tydlig illustration, synliggjort Brunnsåkersskolans helhetsidé, hur man tillsammans skapar och verkar såväl i en utvecklings- som lärandeorganisation.

Bra och goda idéer är till för att spridas! Varför inte tillsammans i kollegiet fundera kring hur just er verktygslåda skulle komma att se ut, eller varför inte, tillsammans med eleverna, skapa en likadan verktygslåda att användas av eleverna i klassrummet?

En sak är säker – det livslånga lärandet tar aldrig slut och  genom tydlighet och struktur kan vi locka fram lust och nyfikenhet till lärande – hos elever såväl som hos pedagoger!

Stort tack till Lina, Wictoria och Ulf för att ni är föredömen när det gäller att leva och verka i en Dela-kultur!

/Lotta Karlsson, Verksamhetsutvecklare

2 minuter med Anna Strandgren, verksamhetsutvecklare

Anna Strandgren är en av sex verksamhetsutvecklare, så kallade vukare som arbetar inom Barn- & ungdomsförvaltningen i Halmstad kommun. Har du/ni på er skola funderat på vad ni kan använda denna spetskompetens och stöd till? Anna lägger stort fokus just nu på nyanlände elever men har även ett stort fokus på språkutveckling och SvA.

Fortsätt läsa 2 minuter med Anna Strandgren, verksamhetsutvecklare

”Kick-off” för processtödjare inom interkulturell kompetens

Den senaste tidens ökande inflöde av flyktingar, från krigets Syrien och andra oroshärdar i världen, har inneburit en större efterfrågan av interkulturell kompetens. Detta för att både barnen och pedagogerna på bästa sätt ska skapa en givande lärandemiljö eller som projektansvarig Azra Vodenicarevic säger: det handlar inte bara vad barnen kommer ifrån, utan också vad de kommer till. Det var också utgångspunkten när cirka 50 personer hade samlats för en processtödjare – ”kick-off” i multimediasalen på Furulundsskolan onsdagen den 10 februari.

Fortsätt läsa ”Kick-off” för processtödjare inom interkulturell kompetens

2 minuter med Lotta Karlsson,verksamhetsutvecklare

Lotta Karlsson är en av sex verksamhetsutvecklare, så kallade vukare som arbetar inom Barn- & ungdomsförvaltningen i Halmstad kommun. Har du/ni på er skola funderat på vad ni kan använda denna spetskompetens och stöd till? Lotta har ett stort hjärta för det som sker i klassrummet och diskuterar gärna kring skolutveckling och lärande. Hon har förmågorna i fokus och en förkärlek till det flippade klassrummet.

Fortsätt läsa 2 minuter med Lotta Karlsson,verksamhetsutvecklare

Ljudutjämningssystem

Elever med ensidig dövhet, tillfälliga hörselnedsättningar eller elever med lättare nedsättningar där inte hörapparat är lämpligt, kan ha stor nytta av Red Cat, ett ljudutjämningssystem för klassrum.

Just nu testas detta system i ca tio klassrum, där elever med dessa typer av hörselnedsättningar finns.

Systemet kan också vara till stor nytta för många andra elever och för pedagoger.

Läs mer om Red Cat och dess användningsområden här:

Ljudutjämningssystem för klassrum

av Ewa och Kerstin, hörselpedagoger på Resurscentrum Kärnhuset

 

2 minuter med Johanna Kristensson, logoped & språkutvecklare

Johanna Kristensson är logoped och språkutvecklare på Resurscentrum Kärnhuset, inom Barn- & ungdomsförvaltningen i Halmstad kommun. Har du/ni på er skola funderat på vad ni kan använda denna spetskompetens och stöd till?

Fortsätt läsa 2 minuter med Johanna Kristensson, logoped & språkutvecklare

Lärcirklar på Fyllingeskolan

På Fyllingeskolan arbetar vi pedagogiskt med Lärcirklar via På riktigt. Vad är nu en lärcirkel undrar du? En lärcirkel är ett interaktivt läromedel där eleverna följer ett spår eller en väg. På spåret eller vägen finns det stopstationer, kallade hubbar. Vid varje hubb kan du som pedagog lägga ut material som du vill att dina elever ska arbeta med. Det kan vara en egen film, ett Youtubeklipp, en text, något du talat in eller en Powerpoint. Du väljer själv!


Som pedgagog delar du också ut uppgifter som eleverna ska lösa, antingen individuellt eller tillsammans. Eleverna kan sedan skriva in sina svar, lämna in via en videoinspelning eller tala in svaren. Som du hör är möjligheterna med Lärcirklar många. Elevsvaren får du som pedgog direkt in i din dator och kan enkelt ge en formativ bedömning. I filmen delar lärare och elever från Fyllingeskolan med sig av sina erfarenheter av läromedlet. Blir du intresserad så tveka inte att ta kontakt med IKT-inspiratörerna via Kärnhuset så kan vi ordna något tillfälle för mer information. Det kommer också att komma ut ytteligare en film som mer kommer att handla om hur man rent praktiskt gör en egen lärcirkel.

God ljudmiljö

Hörselpedagogerna Ewa och Kerstin skriver om vikten med en god ljudmiljö och ger konkreta tips på hur man förbättrar miljön på förskolan och skolan.

Förskola/skola är Sveriges största arbetsplats.

Varje dag träffar pedagoger, som vill lära ut, barn/elever som vill lära sig nya saker och få nya kunskaper.

Tyvärr är ljudmiljön i många förskolor/skolor inte bra och det gör det svårt för både pedagoger och barn/elever ”att göra ett bra jobb”.

Nedan kan du ta del av både enkla och lite mer kostsamma åtgärder för att förbättra ljudmiljön på din arbetsplats.

För ytterligare fördjupning inom området kan vi rekommendera att gå in på Ljudskolan.se. Där det på ett enkelt och lättförståeligt sätt går att läsa om t.ex. vad ljud är, buller, hur ljud påverkar oss, konkreta tips på hur man kan skapa en bättre ljudmiljö…

Hur kan vi då skapa en god ljudmiljö i skola/förskola?

Minska bullret och skapa en bättre ljudmiljö

  • Ljudabsorbenter i tak och på väggar
  • Stäng dörrar till angränsande rum/korridor
  • Stäng fönster (trafikbuller)
  • Sätt inte på något extra ljud i rummet (musik)
  • Stoltassar
  • Ljuddämpande samlingsmatta/ alternativ pusselmattor
  • Ljudabsorberande tapiflexbord/bänkar
  • Akustikgardiner
  • Se över ventilation och andra ljudkällor som åstadkommer lågfrekvent buller (infraljud)
  • Släplister under dörrar
  • Lister på skåp, lådor, dörrar och bänkar
  • Linoliummatta eller skumgummi med vaxduk på och under g:a bord
  • Filtmatta(skumgummi)i pennfack, lådor, whiteboardtavlans pennlist
  • ”Tysta leksaker”
  • ”Trolla bort” stora ytor
  • ”Gör rum i rummen” på förskolan. Det får bara vistas ett visst antal barn på varje station. Gör en skylt med streckgubbar.
  • Begränsa antalet barn i ”varje rum”
  • Ta emot barnen utomhus istället för inomhus
  • Organisera barngruppen i smågrupper och dela upp inne och ute
  • Vissa aktiviteter kan faktiskt förflyttas utomhus (ex.vis lek med spis och kastruller)

 

  • Viktigt att presentera nytt material för barnen och hur det ska användas
  • Färgsortera t.ex lego och pärlor i mindre lådor/burkar
  • Ta inte bort lekmaterial, men begränsa hur mycket det ska finnas framme
  • Personalen ska få kunskaper och bli medvetna
  • Personalen måste prata lugnt och lågmält
  • Samtala med barnen/eleverna om vad ljud är
  • Börja alltid höstterminen med ”ljudmiljövecka/veckor”
  • Gör ”ljudlådor” tillsammans med barnen
  • Miljön i förskola/skola ska hela tiden vara föränderlig
  • Målet är att skapa ett ljudsmart inomhusklimat utan ljudstress och störande ljud
  • Anlita en akustiker och gör en ”bullerinventering på förskolan/i skolan
  • Be personal med kompetens inom din förvaltning göra ”BULLERRONDER”
  • Rätt åtgärder för en bra ljudmiljö är en smart investering, som betalar sig i längden