Den viktiga högläsningen

Av Jennie Aronsson, utvecklare med inriktning förskola, Resurscentrum Kärnhuset

”Om du vill att dina barn ska bli kloka, läs sagor för dem. Om du vill att de ska bli ännu klokare, läs fler sagor för dem”

Albert Einstein (1879-1955)

Att arbeta med att utveckla barns språk är och har varit en naturlig och vardaglig del av undervisningen på förskolan. Vi läser och hör om undersökningar om hur barn och unga i mindre utsträckning blir lästa för och/eller läser allt mindre på egen hand. Vi i förskolan har en viktig kompensatorisk roll i att uppmuntra barnen att bli läsare eller framtida läsare genom att låta dem lyssna, samtala och reflektera kring texter av olika genrer och i olika sammanhang.

I Läroplan för förskolan 18 står det:

”Språk, lärande och identitetsutveckling hänger nära samman. Förskolan ska därför lägga stor vikt vid att stimulera barnens språkutveckling i svenska, genom att uppmuntra och ta tillvara deras nyfikenhet och intresse för att kommunicera på olika sätt. Barnen ska erbjudas en stimulerande miljö där de får förutsättningar att utveckla sitt språk genom att lyssna till högläsning och samtala om litteratur och andra texter. Utbildningen ska ge barnen förutsättningar att kunna tänka, lära och kommunicera i olika sammanhang och för skilda syften. Därigenom läggs grunden till att barnen på sikt tillägnar sig de kunskaper som alla i samhället behöver. Förmåga att kommunicera, söka ny kunskap och samarbeta är nödvändig i ett samhälle som präglas av stort informationsflöde och kontinuerlig förändring.” (s 8, Lfpö 18)

Varför högläsning?

Men varför är just högläsningen och mötet med litteratur i olika genrer så viktigt? Varför ska vi läsa för barnen i förskolan? Följande siffror kommer från boken ”Läsa för integration”

80 % av en persons ordförråd kommer från skriven text
Ett barn som läser eller blir läst för har ett ordförråd på ungefär 17 000 ord.
Ett barn som inte blir läst för har ungefär 7000 ord.
Vid 17-års ålder har en person som blivit läst för och senare själv varit läsande 50 000–70 000 ord i ordförrådet.
En 17-åring som inte har läst har 15 000–17 000 ord i sitt ordförråd.
För att klara av ett vardagligt vuxenliv, där man tar del av nyhetssändningar, tidningsartiklar, instruktioner och så vidare krävs ett ordförråd på ca 50 000 ord. (s. 79).

Tänkvärda siffror som visar hur viktigt vårt arbete med högläsningen är i förskolan. Barn har rätten att bli lästa för! Forskning visar att barn som tidigt ingår i språkgemenskap där högläsning och diskussion av böcker praktiseras får bättre språk-, läs- och skrivutveckling. Tidiga satsningar av hög kvalitet är av största vikt för alla barns kunskapsutveckling.

I förskolan möter vi barn med många olika erfarenheter av högläsning och böcker. Björk menar att barnens språkliga ryggsäckar inte har något med barnens språkliga eller kognitiva förmågor att göra, men barnens vanor och erfarenheter påverkar barnens literacy och framtida skolgång. Här återkommer förskolans viktiga kompensatoriska uppdrag, att ge barnen tilltro till sin egen förmåga och inte tänka att ”jag är” utan att ”jag kan bli”. För att kunna bli en aktiv del av det demokratiska samhället är ett rikt språk väldigt viktigt. Att kunna förstå och ta till sig undervisningen, kunna ifrågasätta information i tidningar, reklamkampanjer, valdebatter, nyheter på tv och så vidare. Vi i förskolan är en viktig del i att lägga grunden för detta genom vårt arbete med språk-, läs- och skrivutveckling.

Sju magiska punkter

I boken Läsning för integration (s 82) skriver författarna om högläsningens 7 magiska punkter:

Vid högläsning uttalas ofta orden med mycket större precision och tydlighet än vid vanliga samtal.
Genom högläsning exponeras barnen för nya ord, ord som de sällan får höra i vardagssamtal, och de berikar därmed sitt ordförråd.
I högläsning får barnen uppleva ett mer komplext språk, en annorlunda meningsbyggnad och fler ovanliga uttryck än vid vardagligt tal.
Genom högläsning och berättelser övar barnen sig i att skapa inre bilder.
I mötet med det skrivna språket i sagor och berättande lär sig barnen berättelsegrammatik, d v s hur berättelser är uppbyggda.
Högläsning bidrar till att skapa läsglädje, engagemang och intresse för litteraturen.
Vid högläsning övar sig barnen i koncentration och uppmärksamhet.

Målbilder – att arbeta med barns språk-, läs- och skrivutveckling

I Halmstad kommuns målbilder för språk finns exempel på hur läroplanens mål och riktlinjer kan omsättas i praktiken. (Nedanstående är utdrag, följ länken för att läsa målbilderna i sin helhet).

Pedagogerna lyssnar in barnen och:

använder adekvata, nyanserade och avancerade ord och begrepp samt korrekt meningsbyggnad.
introducerar nya, ämnesspecifika ord och begrepp samt varierar och vidgar varje barns möte med olika textvärldar och genrer.
skapar förutsättningar för högläsning och textsamtal i många olika sammanhang och miljöer för varje barn.
är skrivande och läsande förebilder, modellar samt utvecklar och vidgar varje barns text-och läsförståelsestrategier.
utmanar varje barns olika kommunikativa förmågor genom att erbjuda många olika estetiska uttrycksformer, symboler/bilder och TAKK.
uppmuntrar barnen att jämföra sina egna erfarenheter med det man upptäcker, utforskar, skapar, läser, skriver, berättar och samtalar om.

Utifrån olika forskning sammanfattar Håland Anveden varför barn ska läsas för. Barnen behöver förstå skillnaden mellan skolspråk och vardagsspråk och få tillgång till båda så tidigt som möjligt, skriftspråket i böckerna blir en brygga för detta. Genom möten med olika texter lär sig barnen att generalisera, kategorisera och får ett mer situationsbundet språk. Samtalet runt texten är viktigt och där blir också samtalet mer komplext än i vardagligt tal då dialogen är knuten till texten. Hörförståelsen är viktig att uppmärksamma och lägga stor vikt vid, då det är en nödvändig förutsättning för framgångsrik läsförståelse. ”För barnen är interaktionen med den vuxne viktigt för att de språkligt ska kunna ta klivet över till ett situationsbundet skriftspråk. Förskolan lägger grunden till allt detta.” (s 157-158)

Fysiska böcker och digital läsning

I boken Läsning för integration (s 82) skriver hänvisar författarna till professor Ingvar Lundberg, internationellt erkänd forskare inom läs- och skrivutveckling och dyslexi som kallar det ”den personliga närvarons magi”. Det går inte att ersätta en högläsning där barnet ingår i ett samspel med en närvarande vuxen med att ta del av en bok eller berättelse ensam, via skärm eller ljudspelare, där kommunikationen är enkelriktad.

Halmstad kommun har kommunlicens för Polyglutt vilket ger för alla förskolorna i kommunen tillgång till ett digitalt bibliotek som komplement till fysiska böcker. Polyglutt ger möjlighet för flerspråkiga barn att höra böckerna på sitt första språk för att sedan tillsammans med fler kompisar läsa och lyssna på samma bok på svenska, som är vårt gemensamma språk. Barnen får en förförståelse för bokens innehåll och ges större möjlighet att förstå och koncentrera sig när texten läses tillsammans på svenska. Men för att det ska bli ett språkutvecklande arbetssätt så måste pedagogerna vara aktiva, precis som vid vanlig högläsning. Att projicera boken så att fler barn ser ger möjlighet till boksamtal/bildpromenad i större grupp och få en gemensam upplevelse av boken och kan lyssna till varandras tankar och reflektioner kring boken. Om pedagogerna dessutom läser högt istället för att lyssna till inlästa texten blir upplevelsen mer personlig och nära. Precis som Ingvar Lundberg menar går det inte att ersätta högläsning med en digitalt uppläst text. (Läs mer om Polyglutt här: Pedagog Halmstad Polyglutt)

Att bli en god läsare

Men vad krävs för att bli en god läsare, vad är det man behöver behärska? Håland- Anveden hänvisar till Liberg som pekar på fem olika steg för att bli en god läsare i framtiden, nämligen

Att kunna delta i läspraktik
Att i den här praktiken kunna läsa och koda av text
Att förstå innehållet i texten på ytan såväl som på djupet
Att se texten med kritisk och kreativ blick
Att därefter kunna använda sig av det lästa på flera olika sätt i andra sammanhang

Förskolan lägger grunden till detta.

Avslutningsvis får vi ju inte heller glömma böckernas fantastiska möjligheter till nya upplevelser, till okända platser, andra länder och fantasivärldar, till lekinspiration, till gemenskap, till samtal, till alla möjliga känslor; glädje, sorg, spänning, nyfikenhet med mera, med mera.

Om du vill att dina barn ska bli kloka, läs sagor för dem. Om du vill att de ska bli ännu klokare, läs fler sagor för dem” Albert Einstein