Vad är ASL?

Anders Helgotsson, Hovgårdsskolan och Ulrika Kjellberg, Furulundsskolan skriver om ”Vad är ASL?”

ASL har många olika inriktningar på vad, hur och varför, men här kommer vårt sätt att tolka vad ASL är enligt bl.a. Trageton och Lövgren:

  • ASL är en förkortning på ”Att skriva sig till läsning via datorn eller surfplattan som skrivverktyg”.
  • ASL är en skriv- och lässtrategi vars upphovsman är den norska forskaren Arne Trageton.
  • ASL:s svenska förespråkare är framförallt Erica Lövgren (Piteå) och Mona Wiklander(Sandviken).
  • Arne Trageton utgår från att skrivning är lättare än läsning. Detta menade forskare redan innan datorn kom till skolan, då pennan var enda skrivredskapet. För de flesta barn passar det bättre att lära känna skriftspråket genom att börja skriva på datorn eller surfplattan.

ASL2

Fortsätt läsa Vad är ASL?

Kahoot för nybörjare

Här följer ett konkret tips på ett roligt och användbart verktyg i undervisningen, Kahoot. Har du inte spelat Kahoot tidigare, så kan det bäst förklaras genom att säga att det är en interaktiv frågesport. Du som pedagog har möjlighet att skapa frågor och svarsalternativ och där sedan eleverna kopplar upp sig mot spelet via sin mobil, dator eller surfplatta, och spelar tillsammans. Givetvis kan även eleverna ha egna Kahoot-konton och skapa frågesporter åt varandra.

Så hur fungerar det då? Är det svårt? Vad tycker eleverna? Här kommer en steg-för-steg beskrivning som kan vara till hjälp om du vill skapa ett Kahoot-konto och använda Kahoot i din undervisning. Fortsätt läsa Kahoot för nybörjare

Läsförståelsestrategierna från ”En läsande klass” i modersmålsundervisningen i albanska

Modersmålslärare Qerim Raqi tipsar om följande arbetssätt:

I syfte att undervisa eleverna i läsförståelse har jag under förra läsåret jobbat med en ny forskningsbaserad metod i modersmålsundervisningen albanska i åk 1-3. Jag har använt olika läsförståelsestrategier inspirerade av projektet ”En läsande klass” som pågår i hela landet i svenska skolor. Den forskningsbaserade metoden som kallas RT-metoden (Reciprocal teaching), ömsesidigt lärande, betonar lärandet i dialog med andra, att genom strukturerande lässamtal skapa mening och förståelse. Fortsätt läsa Läsförståelsestrategierna från ”En läsande klass” i modersmålsundervisningen i albanska

Programmering

Sandra Arvidsson, IKT-inspiratör och lärare i Ma/Fy/Tk år 6-9, Söndrumsskolan skriver:

Eftersom programmering är en växande marknad, framför allt inom spelindustrin, så är programmering något vi pratar om i skolan. Ska programmering vara ett eget ämne på grundskolan, eller inte?

Om det ska vara så eller inte, låter jag vara osagt. Det finns många artiklar som man kan läsa och bilda sig en egen uppfattning, ex Forskning, Programmering mer än att bara koda, Teacherhack

Jag har inte alltid tänkt att programmering är eget i sig, utan tänkt utifrån vad och hur jag ska undervisa. Hur kan jag lära ut ex geometri? Måste man alltid använda boken? Fortsätt läsa Programmering

Kartlägg läsningen på din förskola!

Den formella läs- och skrivundervisningen startar oftast när barn börjar skolan. Men barnet har långt tidigare upptäckt, lekt, experimenterat och börjat erövra skriftspråket. Alla har vi hört en tvååring identifiera sitt namn eller ”sin” bokstav i kapprummet, eller sett en treåring sitta och ”lekskriva” långa rader av krumelurer och streck. I denna viktiga process där barn socialiseras in i ett läsande och skrivande, är vi vuxna som finns runt omkring barnet förebilder. Barn gör inte som vi säger – de gör som vi gör. Det är inte framgångsrikt att säga åt barnen att läsa. Det är bättre att visa dem att du själv läser, VAD du läser, VARFÖR du läser samt HUR du läser. Barnen behöver förstå vad vi använder läsning till, samt att läsningen ger oss positiva upplevelser och känslor.  Fortsätt läsa Kartlägg läsningen på din förskola!

Svenska som andraspråk (SvA)

Svenska som andraspråk är ett eget ämne. En elev bedöms antingen i svenska eller svenska som andraspråk. Rektorn beslutar om eleven ska läsa svenska som andraspråk utifrån en professionell bedömning av en behörig svenska som andraspråkslärare. I skolförordningen (SFS 2011:185, 5 kap,§14) står följande:

14 § Undervisning i svenska som andraspråk ska, om det behövs, anordnas för 1. elever som har ett annat språk än svenska som modersmål, 2. elever som har svenska som modersmål och som har tagits in från skolor i utlandet, och 3. invandrarelever som har svenska som huvudsakligt umgängesspråk med en vårdnadshavare. Fortsätt läsa Svenska som andraspråk (SvA)

IKT i lärandet

Målbild för barns och elevers lärande i en digital lärmiljö

Vi utbildar världsmedborgare

Halmstads kommuns förskolor, grundskolor och grundsärskolor ska ligga i framkant i användandet av IKT och skapa grundläggande kompetenser för framtidens fortsatta digitalisering i ett demokratiskt samhälle. Det innebär att verksamheterna använder de möjligheter som Internet och digitala lärverktyg erbjuder och att digitala kompetenser är en självklar del i alla barns och elevers lärprocesser. Fortsätt läsa IKT i lärandet

Flippat lärande – vänd på tanken!

Ja vad är egentligen ett flippat klassrum? Vad betyder det att man jobbar flippat? Handlar det bara om att man ska spela in flippar och låta eleverna titta hemma? Vad skiljer det i så fall från undervisningen då man låter eleverna läsa en text i textboken hemma? Kan det verkligen gynna elevernas språkutveckling att sluta läsa texter? Vad gör du på dina lektioner- låter du eleverna göra lite vad de vill på lektionen eftersom du inte har några genomgångar? Tar det inte massa extra tid att spela in alla flippar?

Det Flippade Klassrummet är inte en metod. Det är inte ett nytt sätt att undervisa. Men det är ett annat sätt att tänka jämfört med den traditionella katederundervisningen. Att sätta kunskapandet i fokus – eleverna i fokus – istället för att utgå från att det är läraren som ska leverera information på lektionen och eleverna bara vara mottagare. Det handlar om delaktighet. Det handlar om att skapa ett klassrum där läraren ges tid och möjlighet att möta varje elev, att låta eleverna lära av och med varandra. Det handlar inte så mycket om att flippa klassrummet som att flippa tanken. Fortsätt läsa Flippat lärande – vänd på tanken!

Flippat klassrum

Mitt flippade klassrum

http://mittflippadeklassrum.wordpress.com/
Jag är en Flippad Fröken som arbetar på Östergårdsskolan i Halmstad och undervisar i SO och engelska. Jag försöker hela tiden att utmana, inte bara mina elever, utan även mig själv. För mig är IKT en naturlig del av min undervisning, jag arbetar med blogg, Facebook och flippar för att utveckla, fördjupa och bredda min undervisning. I klassrummet ligger fokus på kunskapande – och det gör vi tillsammans! Har du vägarna förbi så titta gärna in – både i mina virtuella klassrum och mitt klassrum AFK 🙂   Välkommen!

Nybörjarguide till flippat klassrum

Din nybörjarguide till att flippa klassrummet
Vad bra! Du har börjat intressera dig för att flippa klassrummet. Men vad är det egentligen? http://kilskrift.blogspot.se/p/din-nyborjarguide-till-att-flippa.html

Flippade klassrum har både för- och nackdelar

Varför väljer lärare att flippa sitt klassrum? I en amerikansk fallstudie deltog 200 lärare som undervisar i naturvetenskapliga ämnen och matematik och som använder sig av flippat klassrum. http://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning/amnen-omraden/it-i-skolan/undervisning/flippade-klassrum-har-bade-for-och-nackdelar-1.211569

Vetenskaplig grund

Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet
Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. För att göra det till verklighet i skolans vardag behöver lärare och rektor ha en levande diskussion om vad begreppen konkret innebär och hur forskningen kan bidra till att utveckla undervisningen. Skolans arbete med att bidra till och använda sig av beprövad erfarenhet är väsentligt för den egna utvecklingen.

En introduktion till begreppen får du genom Skolverkets filmer

Vetenskaplig grund

Beprövad erfarenhet

Evidens

Mer information från Skolverket finner du här