Det sa en föreläsare på en skolgårdskonferens i Lund i veckan. Det är en ganska vanlig kommentar som oftast nämns i jämförelse med hur mycket digitala prylar äter upp barnens fritid. Fast dilemmat är väl känt, undrar jag om frågan egentligen är rätt formulerad för att leda fram till positiva förändringar i barnens utevistelse. Är det verkligen kunskap om utelekar som har försvunnit och gjort oss mer stillasittande? Som en forskare från Finland, Marketta Kyttä, säger är varje miljö, både urban och naturnära, full med potential för olika aktiviteter. Detta betyder att samma miljö visar sig olika för olika personer. Exempelvis kan en trästock vara en båt, picknickbord eller ett hinder beroende vem som ser eller använder den. Det som Kyttä såg i sina studier om barnens miljöer är att det finns stora variationer i hur mycket möjligheter miljöer bjuder till barn. Vissa miljöer kallade hon öken och vissa Bullerby. Jag tror vi skulle kunna formulera om första frågan till att: skapar vi tillräckligt inbjudande miljöer till barnen (särskilt på skolor och förskolor)?
Etikettarkiv: Grundsärskola
En guldgruva att nyttja
Sedan hösten 2012 finns det IKT-inspiratörer inom Kärnhusets verksamhet. IKT-inspiratörerna jobbar 20% och har resterande arbetstid kvar på sin ordinarie arbetsplats. IKT-inspiratörerna är fördelade över alla tre skolområden samt från förskola – åk 9. Under läsåret har verksamheterna möjligheten att boka upp dessa vid tillfällen då de är lediga. Bokning görs genom e-postförfrågan och överenskommelse med respektive IKT-inspiratör.
Under läsåret 2016/17 finns det 5 IKT-inspiratörer ute i verksamheten. Det är Anders Helgotsson, Lina Magnusson, Li Alyhr, Jonas Nielsen och Caroline Jannesson. Fortsätt läsa En guldgruva att nyttja
Pokémon Go i skolan?
”Något hände i stadsbilden runt den 16 augusti.
Människor med mobiler promenerar, sladdar till extra batteri ned i fickor syns, och folk går, går och går. Man snurrar, stannar till, tittar upp fnissar ibland. Några cyklar, lite långsamt, hela tiden handen om mobilen. Rörelserna sker i zickzack eller ibland i varv och cirklar. Stadens rum verkar ha fått ett magiskt innehåll av digitalt slag…” skriver gästbloggaren Inger Edforss Fuchs på Pedagogsajten Familjenhelsingborg.
(Längre ner finner du länken till hela Ingers inlägg)
Vad är det hon har uppmärksammat?
Jo, i juli månad släppte företaget Niantic ett nytt mobilanpassat spel, Pokémon Go, som det därefter skrivits och pratats mycket om i olika medier. En del anser att det är bra och ser många fördelar medan andra tycker att det är sämre och förfasar sig över det. Det finns åsikter om att förbjuda spelet i olika sammanhang ex i skolans värld.
Pokémon Go, PG, har lockat unga som gamla att gå ut i samhället för att fånga virtuella små varelser med sina mobila enheter. Nya möten och kontakter har skapats. En del som vanligtvis inte går utanför dörren av olika skäl har lockats ut i jakten på dessa små figurer. Under jakten kan man samla på sig olika användbara saker såsom bollar, bär eller exempelvis olika ägg som kläcks när man gått en sträcka på 2, 5 eller 10 km. Detta stimulerar och motiverar fler att röra på sig mer än vanligt.
Nu är frågan; kan detta vara något att dra nytta av i förskola/skola? Hur kommer detta att hanteras i Halmstad? Vilka fördelar/nackdelar för det med sig? Fortsätt läsa Pokémon Go i skolan?
Skapande skola med återbruk i slöjden
Hur och när föddes mitt Skapande skola projekt? – Egentligen var det under Konstliv förra året 2015, när jag besökte Mira Bodiroza Lind i hennes underbara ateljé i Stafsinge Falkenberg, Halland, tillsamman med min pensionerade textillärarkollega Ella Johansson
Vår gemensamma koppling är Hallandssöm, karakteristisk landskapssöm för Halland och att Mira varit på Halländska Hemslöjden som butikschef. Jag har alltid vurmat för att sprida vårt kulturarv i broderi vidare till eleverna och också inspirerats av Hallandsstickning- Binge som även den finns i vårt län.
Under höstterminen fick vi på Fyllingeskolan en folder av kulturombundet till vårt arbetslag. Den handlade om Skapande skola projekt. Detta var mycket intressant och jag tog kontakt med Ulrika Andersson.
Jag kände att detta vill jag verkligen vara med och skapa något tillsammans med eleverna i mitt arbetslag 4-6. Jag tänker att det kan vara bra med lite erfarenhet hos eleverna – så åk 5 och åk 6 – känns som rätt åldrar, att arbeta med. Hos oss 2 klasser i vardera årskursen.
Mixed Media med Mira Bodiroza Lind —- lät så spännande.
”I en värld som snurrar allt snabbare och med ständigt ökande konsumtionshets så ökar behovet av att skapa själv med hjälp av sina händer. Hantverk är en långsam konstform som hjälper barn och ungdomar att bli lugna, kreativa och känna tillfredsställelse. Mira Bodiroza är en tygkonstnär med många strängar på sin lyra. I denna workshop får eleverna prova på att skapa egna konstverk med hjälp av foton, tidningsurklipp, tyger, spets och knappar. De individuella konstverken kan sedan sättas ihop och bilda en stor tavla som smyckar skolan. Mira har också erfarenhet av att göra konst tillsammans med särskoleelever. ”
Våga pröva och testa nya tekniker i BFL
Skolverket skriver att bedömning har flera syften, bl.a.
- Kartlägga kunskaper
- Värdera kunskaper
- Återkoppla för lärande
- Synliggöra praktiska kunskaper
- Utvärdera undervisning
Hur kan då vi lärare använda olika bedömningsformer i vår undervisning? Hur kan vi tillämpa bedömning så att vi kan få en god överblick av elevens lärande och av läroprocessen som helhet? Hur kan vi använda bedömning som både mål och medel?
”Kick-off” för processtödjare inom interkulturell kompetens
Den senaste tidens ökande inflöde av flyktingar, från krigets Syrien och andra oroshärdar i världen, har inneburit en större efterfrågan av interkulturell kompetens. Detta för att både barnen och pedagogerna på bästa sätt ska skapa en givande lärandemiljö eller som projektansvarig Azra Vodenicarevic säger: det handlar inte bara vad barnen kommer ifrån, utan också vad de kommer till. Det var också utgångspunkten när cirka 50 personer hade samlats för en processtödjare – ”kick-off” i multimediasalen på Furulundsskolan onsdagen den 10 februari.
Fortsätt läsa ”Kick-off” för processtödjare inom interkulturell kompetens
Ljudutjämningssystem
Elever med ensidig dövhet, tillfälliga hörselnedsättningar eller elever med lättare nedsättningar där inte hörapparat är lämpligt, kan ha stor nytta av Red Cat, ett ljudutjämningssystem för klassrum.
Just nu testas detta system i ca tio klassrum, där elever med dessa typer av hörselnedsättningar finns.
Systemet kan också vara till stor nytta för många andra elever och för pedagoger.
Läs mer om Red Cat och dess användningsområden här:
Ljudutjämningssystem för klassrum
av Ewa och Kerstin, hörselpedagoger på Resurscentrum Kärnhuset
Internet och sociala medier
Internet och sociala medier kan vara helt fantastiska verktyg om det används på rätt sätt men liksom mycket annat även skapa problem. Alla elever ska känna att de är trygga i skolan. Lärare och elever ska arbeta förebyggande för en god studiemiljö. Eftersom många elever använder nätet och sociala medier i skolan och på fritiden behöver frågor om integritet och säkerhet på nätet ingå i det förebyggande arbetet.
Skolverket har flera tips utifrån Integritet och säkerhet på nätet både för dig som pedagog och för dina elever. Till din hjälp finns checklistor, lektionstips och exempel på hur andra skolor jobbar med frågorna.
- Umgängesregler på nätet
- Integritet i sociala medier
- Lektionsmaterial och övningar
- Inspiration: så arbetar andra med frågorna
Gå gärna in på länken nedan till Skolverkets sida för mer information och tips.
Skolverket om Integritet och säkerhet
God ljudmiljö
Hörselpedagogerna Ewa och Kerstin skriver om vikten med en god ljudmiljö och ger konkreta tips på hur man förbättrar miljön på förskolan och skolan.
Förskola/skola är Sveriges största arbetsplats.
Varje dag träffar pedagoger, som vill lära ut, barn/elever som vill lära sig nya saker och få nya kunskaper.
Tyvärr är ljudmiljön i många förskolor/skolor inte bra och det gör det svårt för både pedagoger och barn/elever ”att göra ett bra jobb”.
Nedan kan du ta del av både enkla och lite mer kostsamma åtgärder för att förbättra ljudmiljön på din arbetsplats.
För ytterligare fördjupning inom området kan vi rekommendera att gå in på Ljudskolan.se. Där det på ett enkelt och lättförståeligt sätt går att läsa om t.ex. vad ljud är, buller, hur ljud påverkar oss, konkreta tips på hur man kan skapa en bättre ljudmiljö…
Hur kan vi då skapa en god ljudmiljö i skola/förskola?
Minska bullret och skapa en bättre ljudmiljö
- Ljudabsorbenter i tak och på väggar
- Stäng dörrar till angränsande rum/korridor
- Stäng fönster (trafikbuller)
- Sätt inte på något extra ljud i rummet (musik)
- Stoltassar
- Ljuddämpande samlingsmatta/ alternativ pusselmattor
- Ljudabsorberande tapiflexbord/bänkar
- Akustikgardiner
- Se över ventilation och andra ljudkällor som åstadkommer lågfrekvent buller (infraljud)
- Släplister under dörrar
- Lister på skåp, lådor, dörrar och bänkar
- Linoliummatta eller skumgummi med vaxduk på och under g:a bord
- Filtmatta(skumgummi)i pennfack, lådor, whiteboardtavlans pennlist
- ”Tysta leksaker”
- ”Trolla bort” stora ytor
- ”Gör rum i rummen” på förskolan. Det får bara vistas ett visst antal barn på varje station. Gör en skylt med streckgubbar.
- Begränsa antalet barn i ”varje rum”
- Ta emot barnen utomhus istället för inomhus
- Organisera barngruppen i smågrupper och dela upp inne och ute
- Vissa aktiviteter kan faktiskt förflyttas utomhus (ex.vis lek med spis och kastruller)
- Viktigt att presentera nytt material för barnen och hur det ska användas
- Färgsortera t.ex lego och pärlor i mindre lådor/burkar
- Ta inte bort lekmaterial, men begränsa hur mycket det ska finnas framme
- Personalen ska få kunskaper och bli medvetna
- Personalen måste prata lugnt och lågmält
- Samtala med barnen/eleverna om vad ljud är
- Börja alltid höstterminen med ”ljudmiljövecka/veckor”
- Gör ”ljudlådor” tillsammans med barnen
- Miljön i förskola/skola ska hela tiden vara föränderlig
- Målet är att skapa ett ljudsmart inomhusklimat utan ljudstress och störande ljud
- Anlita en akustiker och gör en ”bullerinventering på förskolan/i skolan
- Be personal med kompetens inom din förvaltning göra ”BULLERRONDER”
- Rätt åtgärder för en bra ljudmiljö är en smart investering, som betalar sig i längden
Aktiv medskapare i att vidga normer!
Vad händer med barnens utveckling och identitetsskapande om vi försöker få dem att passa in i samma mall? Vilka normer och värden förmedlar jag?
Förskolans och skolans normativa kontexter och strukturer finns inbäddade i osynliga regler och som påverkar oss, men är ofta svåra att ta på. Normer är informella regler som finns överallt i vårt samhälle på arbetsplatser och inte minst på våra förskolor och skolor. En norm kan definieras som en förväntan vi har på hur någonting är och hur det ”ska” vara. Vi talar ofta i termer om vad som anses vara ”normalt” respektive ”onormalt”. Normkritik handlar om att sätta fokus på makt. Det innebär bland annat att få syn på och ifrågasätta de normer som påverkar uppfattningar om vad som är ”normalt” och därmed oreflekterat uppfattas som önskvärt. Fortsätt läsa Aktiv medskapare i att vidga normer!
