Etikettarkiv: Språkutveckling

Språkprojekt på Frösakullsskolan

Nu börjar vårt 2-åriga språkprojekt på Frösakullsskolan lida mot sitt slut och snart har vi nått 100 böcker som var vårt mål.

I vecka 9 var vi inbjudna till Danmarks lärmässa i Köpenhamn. Vi var fyra elever från åk 3 och två pedagoger som åkte ner över två dagar för att berätta om hur vi arbetar med projektet.

När vi kom hem från Köpenhamn kom Hallandsposten på besök och intervjuade barnen, läs gärna artikeln här

Nu vill vi tipsa er om vårt språkprojekt. Gå gärna in på Atlantbib.org som är en gratis faktaportal med nordiska böcker för grundskolan.

Böckerna är skrivna av elever och lärare från flera nordiska länder, översatta och inlästa av elever.

Atlantbib är ett samnordiskt bokprojekt. Projektet stöds av North Plus språk – Nordiska ministerrådet.
Hälsningar Eva-Lotta Berntsson och Lisa Borgström, Frösakullsskolan

Siavosh Derakhti besökte Halmstad

Den 10:e februari så besökte Siavosh Derakhti Halmstad och Sannarpsgymnasiet. Där föreläste han för ca: 350 högstadieelever från Östergårdsskolan, Brunnsåkersskolan, Eketånga & Wallbergsskolan. Det var nätverket för Entreprenöriellt lärande som arrangerade evanemanget. Siavosh föreläste, berättade och trollband våra ungdomar genom sin erfarenhet och väg till där han är idag.

dsc_6568
Siavosh Derakhti föreläste inför en fullsatt sal med elever från Halmstad 

Siavosh, idag 25 år och uppvuxen i Malmö med föräldrar från Azerbajdzjan och Iran, förespråkar idag en mångfald och arbetar aktivt med utanförskap. Att ta del av hans personliga resa handlar mycket om exkludering till inkludering och att vi vågar tro på våra drömmar. Hans budskap, idag alltmer aktuellt än någonsin tidigare, handlar om möten med främlingsfientlighet, antisemitism och rasism. Han är också grundare av ”Unga mot antisemitism och främlingsfientlighet”. 2015 fick han också det första Raoul Wallenberg-priset och var även sommarpratare i P1 2015.

 

Fortsätt läsa Siavosh Derakhti besökte Halmstad

Kollegialt lärande och digital utveckling i Trönninge vo:s fritidshem och förskoleklasser

Tillgången till digitala verktyg är många gånger god i skolan, men kompetensen har inte alltid fått möjlighet att utvecklas i samma takt som verktygen vilket gör att de positiva effekterna av skolans digitalisering begränsas eller till och med helt uteblir.

I Trönninge vo pågår ett utvecklingsarbete både för att öka tillgången på digitala lärverktyg, men också för att höja kompetensen. Tillsammans har skolledare och personal medvetet valt att fokusera på olika mötesplatser och modeller för kollegialt lärande. Ett exempel på detta genomfördes i tisdagskväll då pedagoger så väl från fritids och förskoleklass träffades tillsammans med elever för att utbyta tankar och erfarenheter kring digitalt lärande.

eldsb1

Om tekniken ska bli ett medel för att skapa mervärde i undervisningen krävs djupare kunskap om hur och i vilka sammanhang de digitala möjligheterna kommer bäst till nytta för slutanvändare – det vill säga elever och lärare.

eldsb2

Det är nödvändigt att läraren ständigt testar och utmanar sina pedagogiska val för att se hur de påverkar lärandet och den lärkultur de vill skapa.  Under hösten kommer det att genomföras flera lärtillfällen för Trönninge vo:s  fritidshem och förskoleklasser kring digitalt lärande och tisdagens träff var ett första led i detta. Genom att engagera  eleverna som lärresurser kan de bli delaktiga i utvecklingen av nya sätt att undervisa och att lära. På så sätt lär sig även eleverna att reflektera kring sitt eget lärande och kan också börja peka på de möjligheter  som den nuvarande undervisningen och användningen av IT och digitala medier kan innebära.

eldsb3eldsb4

 

Välkomna till avdelningen Gullvivan på Klackerups förskola!

 

Gullvivan är en språkavdelning där förskollärarna är specialiserade på att stödja barn med grava språkstörningar. På avdelningen vistas både barn med och utan språkliga utmaningar. Barnen utan språkproblem är viktiga för att stimulera språkutvecklingen hos barnen med språkstörning. Alla barn får lära sig tecken som stöd, och man arbetar med bildscheman och annat bildstöd för att skapa struktur och förförståelse till allt som händer på förskolan. Förskollärarna ger individuell träning till de barn som behöver träna sitt språk, och samarbetar med logoped för att skräddarsy träningen efter barnens behov. På Gullvivan arbetar man mycket med högläsning och reflekterande samtal, och de har ett kapprumsbibliotek där barnen och föräldrarna kan låna med sig böcker hem.

 

 

 

Ingenting är omöjligt, vi bygger en blåval!

Under höstterminen 2015 och vårterminen 2016 jobbade vi som tidigare med ”Språk och Kommunikation” men projektets inriktning var nu, ”Språka” ur ett naturvetenskapligt perspektiv.

Vi pedagoger på Tallegren började att titta på vad barngruppen (1,5-5 år) var intresserade av på förskolan och snabbt kunde vi se att vatten var av stort intresse. Detta blev startskottet för vårt tema ”Vatten”. Hur skulle vi nu starta upp detta på ett bra sätt?

Vi började att läsa i boken ”Vägar till naturvetenskapens värld” för att få mer kött på benen och inblick i vårt uppdrag. Sedan hade vi en arbetskväll där vi prajmade vår avdelning med bilder på de olika faserna fast, flytande och gasform, vi gjorde regnmoln, snömoln och istappar som vi hängde på lamporna i taket och det kom upp bilder på olika fiskar lite varstans.

Vi ställde sedan frågan ”Var finns det vatten?” för att se vad barnen hade för vetskap om vatten och svaren blev många: i kranen, i havet, i stuprören från regnet, i bäcken och några barn svarade i akvariet på sin förra avdelning. Fortsätt läsa Ingenting är omöjligt, vi bygger en blåval!

Pokémon Go i skolan?

”Något hände i stadsbilden runt den 16 augusti.
Människor med mobiler promenerar, sladdar till extra batteri ned i fickor syns, och folk går, går och går. Man snurrar, stannar till, tittar upp fnissar ibland. Några cyklar, lite långsamt, hela tiden handen om mobilen. Rörelserna sker i zickzack eller ibland i varv och cirklar. Stadens rum verkar ha fått ett magiskt innehåll av digitalt slag…” skriver gästbloggaren Inger Edforss Fuchs på Pedagogsajten Familjenhelsingborg. 

(Längre ner finner du länken till hela Ingers inlägg)

Vad är det hon har uppmärksammat?

Jo, i juli månad släppte företaget Niantic ett nytt mobilanpassat spel, Pokémon Go, som det därefter skrivits och pratats mycket om i olika medier. En del anser att det är bra och ser många fördelar medan andra tycker att det är sämre och förfasar sig över det. Det finns åsikter om att förbjuda spelet i olika sammanhang ex i skolans värld.pokemonPokémon Go, PG,  har lockat unga som gamla att gå ut i samhället för att fånga virtuella små varelser med sina mobila enheter. Nya möten och kontakter har skapats. En del som vanligtvis inte går utanför dörren av olika skäl har lockats ut i jakten på dessa små figurer. Under jakten kan man samla på sig olika användbara saker såsom bollar, bär eller exempelvis olika ägg som kläcks när man gått en sträcka på 2, 5 eller 10 km. Detta stimulerar och motiverar fler att röra på sig mer än vanligt.

pokemongo2

Nu är frågan; kan detta vara något att dra nytta av i förskola/skola? Hur kommer detta att hanteras i Halmstad? Vilka fördelar/nackdelar för det med sig? Fortsätt läsa Pokémon Go i skolan?

Kvarngränds förskola – en sagoförskola del 3

Här möter barnen en värld av sagor och språk från jordens alla hörn. Boksamtalet efter sagoläsningen är en självklarhet och barnen är vana vid att reflektera och diskutera sagorna med varandra. Redan när man är liten får man lära sig att reflektera kring sagan och diskutera med kompisar och pedagoger, och på mottagande skola vittnar lärarna om att Kvarngränds språkarbete ger goda resultat. Barnen kommer till skolan väl rustade i form av stort ordförråd samt god begrepps- och läsförståelse. Läslusten bland barnen är stor, och pedagogerna vittnar om att sagoarbetet är ett arbetssätt som möjliggör arbete med alla läroplanens mål.

Ta del av den sista filmen av tre från Kvarngränds förskola här:

Kvarngränds förskola – en sagoförskola del 2

Här möter barnen en värld av sagor och språk från jordens alla hörn. Boksamtalet efter sagoläsningen är en självklarhet och barnen är vana vid att reflektera och diskutera sagorna med varandra. Redan när man är liten får man lära sig att reflektera kring sagan och diskutera med kompisar och pedagoger, och på mottagande skola vittnar lärarna om att Kvarngränds språkarbete ger goda resultat. Barnen kommer till skolan väl rustade i form av stort ordförråd samt god begrepps- och läsförståelse. Läslusten bland barnen är stor, och pedagogerna vittnar om att sagoarbetet är ett arbetssätt som möjliggör arbete med alla läroplanens mål.

Ta del av den andra filmen av tre från Kvarngränds förskola här:

Välkomna till Kvarngränds förskola – en sagoförskola!

Här möter barnen en värld av sagor och språk från jordens alla hörn. Boksamtalet efter sagoläsningen är en självklarhet och barnen är vana vid att reflektera och diskutera sagorna med varandra. Redan när man är liten får man lära sig att reflektera kring sagan och diskutera med kompisar och pedagoger, och på mottagande skola vittnar lärarna om att Kvarngränds språkarbete ger goda resultat. Barnen kommer till skolan väl rustade i form av stort ordförråd samt god begrepps- och läsförståelse. Läslusten bland barnen är stor, och pedagogerna vittnar om att sagoarbetet är ett arbetssätt som möjliggör arbete med alla läroplanens mål.

Ta del av den första filmen av tre från Kvarngränds förskola här:

2 minuter med Johanna Kristensson, logoped & språkutvecklare

Johanna Kristensson är logoped och språkutvecklare på Resurscentrum Kärnhuset, inom Barn- & ungdomsförvaltningen i Halmstad kommun. Har du/ni på er skola funderat på vad ni kan använda denna spetskompetens och stöd till?

Fortsätt läsa 2 minuter med Johanna Kristensson, logoped & språkutvecklare