Etikettarkiv: Svenska

Språkprojekt på Frösakullsskolan

Nu börjar vårt 2-åriga språkprojekt på Frösakullsskolan lida mot sitt slut och snart har vi nått 100 böcker som var vårt mål.

I vecka 9 var vi inbjudna till Danmarks lärmässa i Köpenhamn. Vi var fyra elever från åk 3 och två pedagoger som åkte ner över två dagar för att berätta om hur vi arbetar med projektet.

När vi kom hem från Köpenhamn kom Hallandsposten på besök och intervjuade barnen, läs gärna artikeln här

Nu vill vi tipsa er om vårt språkprojekt. Gå gärna in på Atlantbib.org som är en gratis faktaportal med nordiska böcker för grundskolan.

Böckerna är skrivna av elever och lärare från flera nordiska länder, översatta och inlästa av elever.

Atlantbib är ett samnordiskt bokprojekt. Projektet stöds av North Plus språk – Nordiska ministerrådet.
Hälsningar Eva-Lotta Berntsson och Lisa Borgström, Frösakullsskolan

Pokémon Go i skolan?

”Något hände i stadsbilden runt den 16 augusti.
Människor med mobiler promenerar, sladdar till extra batteri ned i fickor syns, och folk går, går och går. Man snurrar, stannar till, tittar upp fnissar ibland. Några cyklar, lite långsamt, hela tiden handen om mobilen. Rörelserna sker i zickzack eller ibland i varv och cirklar. Stadens rum verkar ha fått ett magiskt innehåll av digitalt slag…” skriver gästbloggaren Inger Edforss Fuchs på Pedagogsajten Familjenhelsingborg. 

(Längre ner finner du länken till hela Ingers inlägg)

Vad är det hon har uppmärksammat?

Jo, i juli månad släppte företaget Niantic ett nytt mobilanpassat spel, Pokémon Go, som det därefter skrivits och pratats mycket om i olika medier. En del anser att det är bra och ser många fördelar medan andra tycker att det är sämre och förfasar sig över det. Det finns åsikter om att förbjuda spelet i olika sammanhang ex i skolans värld.pokemonPokémon Go, PG,  har lockat unga som gamla att gå ut i samhället för att fånga virtuella små varelser med sina mobila enheter. Nya möten och kontakter har skapats. En del som vanligtvis inte går utanför dörren av olika skäl har lockats ut i jakten på dessa små figurer. Under jakten kan man samla på sig olika användbara saker såsom bollar, bär eller exempelvis olika ägg som kläcks när man gått en sträcka på 2, 5 eller 10 km. Detta stimulerar och motiverar fler att röra på sig mer än vanligt.

pokemongo2

Nu är frågan; kan detta vara något att dra nytta av i förskola/skola? Hur kommer detta att hanteras i Halmstad? Vilka fördelar/nackdelar för det med sig? Fortsätt läsa Pokémon Go i skolan?

Digital skattjakt i historien med QR-koder och koordinater

Under våren 2015 arbetade årskurs 5 på Esperedsskolan med digital teknik för att väcka intresset för lokalhistoria. Deras arbete har blivit en spännande upptäcktsvandring med hjälp av QR-koder och koordinater.

oström 4

De var piloter i ett projekt och arbetade då med kulturhistoriska platser i närmiljön. De har i projektet kreativt skapat film, foto, bild och text om dessa platser på en blogg. För att kunna läsa och ta del av det eleverna skapat har de själva skapat en digital historievandring med hjälp av koordinater, QR-koder, ledtrådar och lösenord.

oström 3

Denna vandring kommer andra klasser att erbjudas och eleverna själva ville sprida den även till föräldrar och syskon.
Först ut att få inspireras blev årskurs 2 och 3 på Espered. Det blev flera spännande vandringar genom Oskarström med omnejd.

oström 1

Detta projekt är ett samarbete mellan årskurs 5 Esperedsskolan, Hallands konstmuseum, Naturskolan, Datastudion och Skapande skola.

Under våren 2016 kommer även Haverdals byskola, Snöstorpsskolan och Åledsskolan att prova på detta arbetssätt.

Lärcirklar på Fyllingeskolan

På Fyllingeskolan arbetar vi pedagogiskt med Lärcirklar via På riktigt. Vad är nu en lärcirkel undrar du? En lärcirkel är ett interaktivt läromedel där eleverna följer ett spår eller en väg. På spåret eller vägen finns det stopstationer, kallade hubbar. Vid varje hubb kan du som pedagog lägga ut material som du vill att dina elever ska arbeta med. Det kan vara en egen film, ett Youtubeklipp, en text, något du talat in eller en Powerpoint. Du väljer själv!


Som pedgagog delar du också ut uppgifter som eleverna ska lösa, antingen individuellt eller tillsammans. Eleverna kan sedan skriva in sina svar, lämna in via en videoinspelning eller tala in svaren. Som du hör är möjligheterna med Lärcirklar många. Elevsvaren får du som pedgog direkt in i din dator och kan enkelt ge en formativ bedömning. I filmen delar lärare och elever från Fyllingeskolan med sig av sina erfarenheter av läromedlet. Blir du intresserad så tveka inte att ta kontakt med IKT-inspiratörerna via Kärnhuset så kan vi ordna något tillfälle för mer information. Det kommer också att komma ut ytteligare en film som mer kommer att handla om hur man rent praktiskt gör en egen lärcirkel.

Att arbeta i förberedelseklass

Ta del av Fredrik Sundqvists berättelser om att arbeta i Förberedelseklass

”Vid uppstarten fanns ingen grund att ta vid eller bygga vidare på, därav fick jag möjligheten att själv sätta ramar och rutiner för både verksamhetens innehåll och samarbete/övergångar mellan vanliga klasser och fritidshem.

skogen

Fokusområden för arbetet är det svenska språket och matematik. I arbetet med det svenska språket är min ambition att få in delar av skolans övriga ämnen men också att ge en första förståelse för hur samhället är uppbyggt och fungerar i Sverige. Vilket kan innefatta alltifrån mataffärer och pengar till trafikregler och olika djur eller växter i naturen.”

Läs mer om verksamheten i Förberedelseklass
Skogen

 

 

 

Fortsätt läsa Att arbeta i förberedelseklass

Atlantbib.org – ett samnordiskt bokprojekt

Sedan september pågår ett utvecklingsarbete på Frösakullsskolan F-4 kring de nordiska språken. Det innebär att vi skriver och läser in faktaböcker. Vi lyssnar och översätter de andra nordiska ländernas faktaböcker.

Innan vi åkte på projektmöte i Kolding i Danmark brainstormade vi i klasserna kring vad vi kunde skriva om. Barnens förslag var bl.a. havet, stranden, djur, hösten, Halmstad och Astrid Lindgren.

Vi i åk 2 började skriva en faktabok om vår strand i Frösakull. I boken kan man läsa om olika musslor och snäckor som finns i vårt hav Kattegatt. Vi sökte gemensamt i klassen efter fakta. Bilderna till boken ”Vår strand” var en pedagogs privata. I övrigt är det gratisbilder och bilder med användarättigheter samt barnens egna teckningar som vi använder. Fotografens namn publiceras i boken. Faktaboken ska innehålla ca 22 sidor med text och bild.

atlantbib

Bild: Sharks Media

Fortsätt läsa Atlantbib.org – ett samnordiskt bokprojekt

Vad är ASL?

Anders Helgotsson, Hovgårdsskolan och Ulrika Kjellberg, Furulundsskolan skriver om ”Vad är ASL?”

ASL har många olika inriktningar på vad, hur och varför, men här kommer vårt sätt att tolka vad ASL är enligt bl.a. Trageton och Lövgren:

  • ASL är en förkortning på ”Att skriva sig till läsning via datorn eller surfplattan som skrivverktyg”.
  • ASL är en skriv- och lässtrategi vars upphovsman är den norska forskaren Arne Trageton.
  • ASL:s svenska förespråkare är framförallt Erica Lövgren (Piteå) och Mona Wiklander(Sandviken).
  • Arne Trageton utgår från att skrivning är lättare än läsning. Detta menade forskare redan innan datorn kom till skolan, då pennan var enda skrivredskapet. För de flesta barn passar det bättre att lära känna skriftspråket genom att börja skriva på datorn eller surfplattan.

ASL2

Fortsätt läsa Vad är ASL?

Läsförståelsestrategierna från ”En läsande klass” i modersmålsundervisningen i albanska

Modersmålslärare Qerim Raqi tipsar om följande arbetssätt:

I syfte att undervisa eleverna i läsförståelse har jag under förra läsåret jobbat med en ny forskningsbaserad metod i modersmålsundervisningen albanska i åk 1-3. Jag har använt olika läsförståelsestrategier inspirerade av projektet ”En läsande klass” som pågår i hela landet i svenska skolor. Den forskningsbaserade metoden som kallas RT-metoden (Reciprocal teaching), ömsesidigt lärande, betonar lärandet i dialog med andra, att genom strukturerande lässamtal skapa mening och förståelse. Fortsätt läsa Läsförståelsestrategierna från ”En läsande klass” i modersmålsundervisningen i albanska