Hur bygger vi en framtid tillsammans?

Barnröster: 

Välkommen till Utbildningspodden!  

Du lyssnar på utbildningspodden, en podd om förskola och skola producerad av barn- och ungdomsförvaltningen i Halmstads kommun.

Musik: 
Le Lac, Julien Doré 

  •  Välkomna hit, Erica och Annika. Ni får presentera er själva faktiskt. Vi börjar med Erica. 
  • Tack, roligt att vara här. Erica heter jag, jobbar på barn- och ungdomsförvaltningen som planeringsutvecklare. Så jag jobbar med strategisk lokalplanering för förskolor och skolor. 
  • Det vet ju alla vad det är, vi kan återkomma till det sen med funktionerna för de är viktiga men inte syns så mycket. Och Annika. 
  • Annika Hansson heter jag och jobbar som planstrateg på kommunledningsförvaltningen och sitter på samhällsbyggnadsavdelningen. Jobbar med de juridiska planerna som styr var man får bygga. 
  • Det här samtalet kommer handla om segregation men också om hur vi kan bygga för en framtid och var är din funktion, var är det du gör Erica på barn- och ungdomsförvaltningen. 
  • Vi ska se till så att alla barn och elever på förskolan eller i skolan. Och vi gör årligen en bedömning, en behovsbedömning utifrån kommunens befolkningsprognos i vilka områden vi behöver platser och när i tiden sen lämnar vi in det som underlag till kommunens lokalförsörjningsplan. 
  • Just det, och Annika din funktion är då, där du är, vad har du för ansvar? 
  • Jag jobbar med den fysiska planeringen och jag jobbar mycket i tidiga skeden, vilket innebär att jag jobbat mycket med översiktsplanen, vi har en ny översiktsplan. Nu är vi i skedet att ta fram en utbyggnadsplan och riktlinjer för bostadsförsörjning. I den här utbyggnadsplanen, man säger att översiktsplanen visar vad vi ska bygga, var vi ska bygga och hur vi ska bygga så är utbyggnadsplanen mycket närmre för översiktsplanen går till 2050 det är 28 år fram i tiden och vi kan inte bygga allt på en gång, vad ska vi bygga först och vad ska vi bygga sen. I utbyggnadsplanen samordnar vi då lokalförsörjningarna för de offentliga funktionerna och var vi bygger bostäder och var vi bygger teknisk infrastruktur till exempel VA-ledningar och vägar och så. Så jobbar jag också mycket med planbesked och det är när privata fastighetsägare skickar in till kommunen och säger jag vill ha en ny detaljplan för min fastighet och bygga det här. Och så tittar vi på det och är det lämpligt, ska vi dra igång en detaljplanändring eller är det inte lämpligt. 
  • Vad skulle ni säga är era funktioner skulle kunna leda till en minskad segregation? Hur människor kan komma närmare varandra och hur vi kan bygga för att minska segregationen? Är det någon som vill börja med det? Är ni med på frågan? 
  • Ja. 
  • Ja, Annika? 
  • Jag tänker att det här med segregation, det är så otroligt komplext så jag tror att vi alla som jobbar i kommunen måste hjälpa till att bidra i detta. Och då får man titta på sin egen avdelning, på sin egen yrkesroll vad kan jag göra genom att titta på de arbetsuppgifter jag har. Så det är viktigt att ha med sig att det här är verkligen inte det enda och det verkligen inte löser det utan det är vad vi kan göra från våra yrkesroller och sen måste alla bidra på olika sätt. Det ena utesluter inte det andra. 
  • Men jag jobbar mycket med bostadsförsörjning och där kan man ju göra det möjligt för människor att välja var de vill bo. Segregation handlar i grund och botten om att människor är uppdelade, människor som har olika förutsättningar i livet är rumsligt uppdelade och jag jobbar med det rumsliga. Om man tittar på varför har vi en skolsegregation så är en väldigt stor andel i Halmstad att vi har en bostadssegregation. Med bostadssegregation menar jag vilka slags bostäder det finns i olika områden och det i sin tur ger en boendesegregation, att människor med olika socioekonomiskt index olika plånböcker bor på olika ställen. För bostäder kostar otroligt mycket och det i sin tur leder till en skolsegregation. Jag jobbar väldigt mycket i det första skedet med bostäder, vilka bostäder som planerar vi. Där finns det en möjlighet när man bygger nytt. Det är egentligen jättejättebra att Halmstads kommun växer, att vi har en tillväxt för annars hade vi inte byggt nytt men nu finns en kraft att bygga i Halmstad och då har vi en möjlighet på sikt att ändra det här genom att komplettera de bostadsformer som inte finns i olika stadsdelar och orter, och på det sättet få invånare med olika plånböcker att kunna att flytta till de stadsdelarna för det valet finns inte idag. Så på det sättet tänker jag att jag jobbar mycket med segregation, att skapa de fysiska förutsättningarna men det är ju som du var inne på otroligt långsamma processer så det kommer ta många decennier innan vi är där men vi måste ju börja nu och varje planbesked som kommer inte behöver vi titta på. Är det här lämpligt utifrån ett segregationsperspektiv att bygga det här, ska vi säga ja eller nej till detta och att man har segregationsglasögonen med sig. Sen är det många andra aspekter som måste analyseras också. 
  • Det är bra att vi är många då som kan hjälpas åt med olika perspektiv. Vad tänker du Erica kring det här med segregation, hur gör vi för att minska den, hur bygger vi eller hur formerar vi oss för att minska den och för att erbjuda en större bredd? 
  • Precis som Annika beskriver så är bostadssegregationen en grund till skolsegregationen och det vi ser i Halmstad är också är att skolsegregationen är starkare än boendesegregationen och det är på grund av att vi har ett fritt skolval, att elever och vårdnadshavare kan välja skola. Vi har både val till fristående skolor men också till andra skolor inom kommunen, alltså i andra områden. Vi brukar prata om på barn- och ungdomsförvaltningen att man antingen kan kompensera för eller bryta skolsegregationen. Kompensera handlar mer om att tillsätta resurser eller personal eller andra olika sätt. Men om vi tittar på att bryta skolsegregationen så handlar det om att få till en blandad elevsammansättning och det ser vi nu, att vi gjort ett arbete tillsammans här, barn- och ungdomsförvaltningen, teknik- och fastighetsförvaltningen och samhällsbyggnad där då Annika är. Vi tittar på att både hitta nya arbetssätt att jobba på men också där vi verkligen sett att vi har geografiska förutsättningar i Halmstad på flera ställen där vi skulle ha möjlighet att få till en mer blandad elevsammansättning utan att bussa elever till andra sidan stan. Vi har bra förutsättningar, sen blir det också viktigt att se skolan som en helhet. Precis som Annika nämnde så Halmstad växer, det innebär att vi ska bygga jättemycket nya förskolor och skolor framåt. Då har vi möjlighet att göra förändringar i strukturen, vi har möjlighet att ändra elevflöden. 
  • Och då för att komma konkret till vi som bor i staden, jag vet att man kan påverka olika planer som läggs ut som man kan ha en åsikt kring och så tänker jag på barn och unga som inte har någon formell makt utan där behöver vi vuxna säkerställa att de också blir delaktiga och har inflytande. Hur ser ni att barn och unga kan få ta del av och vara en del av processen? Har ni någon tanke om det? Eller hur ser det ut redan nu? 
  • Vi har tittat på det nu, vi har jobbat det senaste halvåret med att hitta nya arbetssätt och det är viktigt att göra en barnkonsekvensanalys och lyssna in barn och elevers tankar om detta. 
  • Hur ser det ut Annika? Träffar du barn och unga? Hur skapar man den förutsättningen? 
  • Jag jobbar väldigt mycket i processer som är väldigt styrda enligt lagen, plan- och bygglagen. Plan- och bygglagen säkerställer att man både ska ha ett samråd och man ska ha en granskning så det finns alltid två tillfällen minst att höra av sig. Sen har vi på planenheten också börjat… vi har tittat på miljöområdet för enligt lagen så behöver man ju, där har det funnit lagstiftning mycket längre kring att säkerställa olika aspekter och där tar vi alltid fram en översiktlig bedömning, behöver vi göra en fördjupad miljökonsekvensbeskrivning och även att det alltid finns en översiktlig beskrivning om miljökonsekvenserna för att få bygga på ett ställe och där har vi börjat att med samma modell. Vi har liksom lånat metodiken från miljöområdet kan man säga på den sociala hållbarheten så vi alltid gör en översiktlig översyn då vi tittar på de sociala konsekvenserna och då blir det översiktligt bedömt utifrån olika perspektiv med social hållbarhet och där finns det också när det är dags att göra barnkonsekvensanalys och när det är dags att göra social konsekvensanalys för att höja professionaliteten och för att det inte ska vara baserat på vilken handläggare som gör en detaljplan när man gör det utan det ska vara baserat på projekt. Sen är det alltid en avvägning man gör, på ett sätt vill man göra allt i alla planer men då blir det inte så mycket gjort totalt sätt. Där behöver man tänka på att kvantitet är också kvalitet för vi har ett väldigt stort bostadsunderskott och vi behöver få fram skolor snabbt. Då är det viktigt att göra avvägningar när vi behöver göra de här insatserna med speciella satsningar på barndialoger och när behöver vi inte göra det, sen har vi satsat mycket på tidiga skeden som i översiktsplanen behöver vi också tidig dialog och där var vi också ute på fritidshem och hade barndialoger för att fånga så vi har barnen röster med oss i de tidiga skedena och sen att vi gör det i vissa detaljplaner, men vi gör alltid en bedömning av det. 
  • Då tänker jag på hur Halmstads kommun ser ut. Det är stora avstånd på ett sätt och då tänker jag hur ska man få människor att förflytta sig och mötas på platser. Och var vill man befinna sig, då kan man tänka sig vilka byggnader, här kommer människor att mötas i. Skolan är ju en plats och klart kan man bygga så att fler perspektiv möts där men det är inte alltid vi lyckas med det. Utan då blir nästa steg att också att barn och unga är beroende på de vuxna som finns runt omkring dem att de också kan flytta på barnen på något sätt. Och där hjälps vi åt i alla avseenden att också skapa sammanhang under sommaren eller när det är ledigheter, var finns det för aktiviteter men vi vet också om att alla har inte möjlighet att bli skjutsade till arenahallen eller var man ska. Så vi försöker hitta det, men vad finns det mer för utmaningar i just det här arbetet vi står inför? 
  • Vi var inne lite på det tidigare också men just det här du beskriver med mötesplatser det är ju därför det är så himla viktigt att vi får till det här förvaltningsövergripande arbetet i tidigt skede i planeringsprocessen och att vi funderar kring vilka mer funktioner som ska finnas i eller intill skolan och området. Sen tänker jag också att det blir utmaningar, att olika intressen står emot varandra många gånger, både om vi tänker de olika hållbarhetsaspekterna, med det sociala, miljön, ekonomin men jag tänker också när vi sitter med elevflöden så är det olika. Vad innebär det att få till blandade elevsammansättningar, det kanske blir lite längre för elever att ta sig till skolan, hur påverkar det familjen och deras livspussel. Det är många delar i det.  
  • Det blir som en kugge i ett sådant system. För vi kan ju förbereda oss men sen vet vi ju inte hur människor tar sina beslut, vet vi att det kommer vara ett inflöde, vill man vara på den här skolan. Du var inne på det fria skolvalet, att man kan flytta på sig och vad finns det för incitament för det. Om man går tillbaka till att vi vill ju det bästa för de som är nära för de barn som bor där och hur tänker man kring det här med mitt skolval också påverkar segregation, det blir kanske inte så mycket så om man inte är upplyst om det att det här kan också bidra till. Det är svårt tycker jag för vi lever också i en individualiserad värld. Därför blir det kanske ännu tydligare att vi som jobbar i kommunen behöver också kompensera för den starka kraft som har att göra med valen, att också se till att här bygger vi på det här sättet som möjliggör kontakt sen kommer människor kanske ändå välja men där finns kanske kraften i det att se till att här kan man bo fast man vanligtvis inte gjort det. Man bygger in hyresrätt, bostadsrätt och villa, hur ska den se ut. Då behöver man blicka bakåt och se hur har man byggt Sverige hittills, men hur ska Sverige se ut de nästkommande 30 åren. Vad tänker du Annika som ändå är i den världen, att bygga framtid, vad ser du för utmaningar med det? 
  • Det är dels det här med avvägningar av olika intressen som hela tiden i den fysiska planeringen. I översiktsplanen har man ni gått vidare i nästa steg och tittat på tre hållbarheter och där har vi fångat upp 23 aspekter att analysera. Det säger lite om själva utmaningen, det finns i stort sett inga platser som är bra utifrån alla aspekter utan man måste hela tiden avväga vad som är viktigast. Sen tänkte jag på det här du sa om val, att människor väljer. Vi har låtit en konsult ta fram en boendesegregationsutredning på hur vi ska titta vidare på boendesegregationen. Det är egentligen lättare att få till en blandning i de områden med ett start socioekonomiskt index för att om man erbjuder, bygger, använder vårt kommunala bostadsbolag mer och använder vårt kommunala markinnehav på ett annat sätt och bygger hyresrätter med en lägre hyra så öppnar man upp fler plånböcker, och då kommer drivet av sig själv. Det kan vara väl så utmanande att bygga villor i hyresrättsområden och få folk med en större plånbok att välja det. Där tror jag man måste jobba mycket med attraktivitet, jag tänker att det är samma sak med skolan. Vi har sett i analysen vi gjort att om vi tittar på skolan och upptagningsområdena så ser det oftast lite mer blandat ut. Vi har bland annat tittat på föräldrars utbildningslängd i själva upptagningsområde än vad skolan sen har som elevunderlag, det är kan vara många barn med föräldrar som har hör utbildning som väljer friskolor. Det räcker inte att bara placera skolan i ett visst upptagningsområde utan man måste också jobba med skolans attraktivitet. 
  • Det tror jag också är jätteviktigt. 
  • Tillbaka till skolans attraktivitet, vi vet att vi har lite olika referenser in. Var vill man bo och var vill man att barnen ska gå. Om man tänker att vi ska blanda oss, att det ska finnas olika människor på olika platser så behöver vi också kunskapshöja oss i det. Vi står långt ifrån varandra om man inte delar kultur, vi vet att vi behöver vara nyfikna på varandra för att bo nära någon som jag inte delar allt med och att kunna möta människor som jag inte delar allt jag bär med mig med. Och det är väl det som är demokratiuppdraget, hur ska vi få människor att acceptera att det ser ut på olika sätt och det är intressant att vara nära människor som inte är som jag själv. Så har det väl alltid varit och det kommer gynnas av att vi bygger och skapar platser som känns att här kan vi mötas. Vi försöker med olika incitament och nu för ett tag sen så var det kulturnatt och då flyttar människor på sig för att det är något som drar. Då är det fler sorters människor som rör sig tillsammans än vad man gör annars, hur hjälps vi åt med kulturdelen. För den är viktig för oss och att skapa ihop. Barn och unga gör ingen skillnad utan tänker att kom så spelar vi fotboll eller kom så lägger vi pärlplattor. Barn har inte den bilden i det avseendet utan det är vi vuxna som sluter oss och där behöver vi hjälpas åt att komma vidare till det som är det osäkra. 
  • Jag tror att det är viktigt att planera strategiskt var man förlägger fritidsaktiviteter, både för vuxna men också för barn och unga. Där kan man se i olika samhällsklasser, kan man kalla det, att barn har olika möjligheter att bli skjutsade av föräldrar. Det är inte säkert att alla har bil, man har olika förutsättningar helt enkelt. Man kan behöva lägga den typen av aktiviteter som bara finns på ett ställe i vår kommun på ett område med ett lägre socioekonomiskt index för då kan barnen gå dit medan andra barn kan skjutsas dit så det kan uppstå möten på fritiden. Det kan vara svårt att få till total blandning i skolan i nuläget även om man kan röra sig i rätt riktning så är våra bostadsområden segregerade så vi kan jobba med andra typer av kvalitativa mötesplatser också som rör fritiden. 
  • Du var inne på politiken och det är så att det är via politiken vi tar besluten och tänker framåt, vi röstar och hoppas. Det är klart att vår demokrati är skör med tanke på att det inte finns någon majoritet utan man får göra förhandlingar om det minsta gemensamma egentligen. Då ökar kraften att vi behöver prata med varandra och om det som är olikt men kan vi komma överens om att det är åt det här hållet vi gör. Då tänker jag tillbaka på barn och unga och att det här är en egenskap vi behöver öva barn i. Samverkan, samarbete, samtal, idéerna för att på sikt minska segregation. Rädslan gör att vi idag är isär, vi måste skapa trygghet i de här sammanhangen. Är det något mer vi behöver säga i det här samtalet som kan hjälpa både oss som sitter här men också de som lyssnar i att göra aktiva val. 
  • Något som jag hade önskat är att skolors attraktivitet var utifrån att den här skolan vill jag gå på för det är en blandad skola och det ger mig så mycket och jag blir så rik av det upplevelsemässigt. Jag har själv den upplevelsen från gymnasiet, min grundskola var väldigt segregerad. Jag gick gymnasiet i Malmö och där var det elever från alla områden, från Rosengård som många känner igen som stigmatiserat till de rikaste barnen i Lomma som är väldigt kustnära med många företagsledare. Alla fanns representerade, även från inlandsorterna där man inte är så rik och oftast bara svenskar. Alla var representerade i min gymnasieklass och jag har känt senare i livet, bland annat på universitet men också på arbetsplatser att det har varit enahanda och det blir tråkigt och endimensionellt. Det är väldigt attraktivt med blandning men jag tror inte många gör ett skolval utifrån det idag, men det borde vi lyfta som jobbat på kommunen på olika sätt. Även att man drar nytta från det. Segregationen är relationellt så det är inte så det är inte bara de som har svagt socioekonomiskt index utan även de med starkt socioekonomiskt index som är segregerade. Men det finns också skolor i vår kommun som har barn med olika förutsättningar på många olika sätt utifrån socioekonomi, men att man faktiskt gör något av det. Att man pratar gott om det, drar nytta av det och höjer det. För det är väldigt bra att få med sig det från sin barndom och jag tror att den som varit i en sådan miljö, vill inte sätta sig i en ensartad miljö igen. Visst är det enklare om alla tycker lika men det blir inte lika kloka beslut, utan det blir mer klokare när man tycker olika och kan dela det med varandra. 
  • Det är som om man skulle måla med en eller två färger bara, de andra finns inte med i det sammanhanget. Vad tänker du Erica, vad behöver vi mer lyfta in? 
  • Jag växte också upp i ett område som var väldigt blandat och gick i en blandad skola. Jag ser att det verkligen har varit roligt och bra för mig. Däremot tror jag att det blir mer homogent nu desto äldre man blir nästan, om man tittar på arbetsplatsen och vilka vi är som jobbar så är det jätteviktigt att få med i rekryteringen och att vi som jobbar på kommunen också har olika bakgrund och erfarenheter. 
  • Fint, men då tänker jag att vi avslutar samtalet och hoppas att vi kan bygga en framtid tillsammans. 
  • Tack! 

Elevröst:
Du har just lyssnat på Utbildningspodden. I nästa avsnitt pratar vi språkutveckling i förskolan. 

Musik: 
Le Lac, Julien Doré