Nyheter
Diskutera språkstimulans med hjälp av film31 mars, 2023Logopedimottagningen Halland har tagit fram filmer som du kan använda för att diskutera språkstimulans med kollegorna eller visa på föräldramöten. Filmerna, som är baserade på forskning, hittar du på 1177 – barnets språkutveckling och på Barnhälsovårdens nationella Rikshandbok.
Regionen har även en affisch och en folder under “material för utskrift”. Vid frågor är du välkommen att kontakta Catarina Sjöberg eller Kerstin Andersson på mottagningen. [...]
”Nu äger barnen sin vardag”17 mars, 2023Sedan avdelningen Ugglebo på Klackens förskola utvecklade sitt arbetssätt med bildstöd har mycket hänt. Färre konflikter och nya konstellationer mellan barnen är några av resultaten. Något som gör både barnen, deras vårdnadshavare och personalen nöjda.
Förskolans lokaler är nyrenoverade och i de fem ljusa rummen hittar vi inte bara ett gäng barn och fyra personer ur personalen utan också en hel del bilder i golvnivå och strax däröver. I kapprummet visas i vilken ordning som ytterkläderna ska på och i ett annat av rummen blir det tydligt vilka som kommit till Klackens förskola och Ugglebo idag och vilka som är hemma. Shukrije Nikoci och Amanda Ahlbäck, förskollärare och barnskötare på avdelningen, berättar att de började utveckla bildstödet efter att lokalerna renoverades 2022. Då var allt vitmålat och frågan var hur de skulle få barnen delaktiga i utformningen av lokalerna och i skapandet av tillgängliga lärmiljöer. Ett tidigare arbetslag hade påbörjat arbetet.– Vi tog en titt på bildstödet och insåg att det var svårt för barnen att se eftersom det var placerat högt upp på väggen, ovanför en hylla. Vi märkte också att barnen blev oroliga när vi pedagoger glömde bort att ändra i schemat och det visade fel. Så nu har vi stora bilder som börjar längre ner på väggen och går ner till golvet, säger Shukrije Nikoci.
Rumsval i stället för aktivitetskort
Med tjugo barn och fem rum började de också fundera på hur de bäst kunde utnyttja rummen. Det ledde till att barnen nu väljer mellan rummen med hjälp av bildstöd, i stället för att välja aktivitet. Rummen, som barnen varit med och döpt, har olika färg och ett visuellt stöd visar gränsen för hur många barn som ska vara i ett rum åt gången.– Vi trodde först att det skulle leda till konflikter men barnen sköter det helt själva. Från början använde vi det enbart en stund efter vilan, men nu gäller det hela dagen. Och en vårdnadshavare berättade att hennes barn sagt att hon verkligen ville komma hit till förskolan – just för att välja rum, berättar Amanda Ahlbäck.Med rumsval i stället för aktivitetskort är barnen inte låsta till en aktivitet under längre tid. Upplägget ger samtidigt de barn som är i behov av lugna miljöer möjlighet att vara i rum där det inte är så många och där ljudvolymen är behaglig. Pedagogerna finns med och hjälper de barn som behöver tydligare ramar eller stöd för att hitta olika aktiviteter.
Tillsammansordet viktigt på Ugglebo
Samlingen har även den förändrats med hjälp av bildstöd och tack vare en namnskylt märkt ”medhjälpare”. Idag turas barnen om att hjälpa till vid samlingen och de väljer med hjälp av skyltar om de ska medverka själva tillsammans med en vuxen eller om ytterligare ett barn ska vara med. Det stora stödet på väggen visar med både namn och foto vilka som är på plats och vilka som är hemma.– ”Tillsammansordet” är viktigt här. Vi vill att de ska känna att de tillhör något här på Ugglebo. I början var barnen tveksamma till att vara med och hålla samlingen. När vi tillsammans med vår rektor och specialpedagog analyserade arbetssättet insåg vi att barnen behövde stöd för att våga. Sedan vi införde stödet vill alla, i stället för fyra, vara med och hålla samlingen, säger Shukrije Nikoci.– När vi använder medhjälparskylten känns det som att vi sätter på dem mod. Barnen frågar till och med om de får ha på sig skylten när vi är ute.Amanda Ahlbäck berättar att de ser att barnen blivit mer delaktiga och mer engagerade i samlingen.– Stödet för att välja om man ska vara två eller tre gör att det är väldigt tydligt för dem. Vi har sett hur trygga de blivit, de förstår mer.
Färre konflikter och lugnare barn
Nytt är även individuella samtal med förskolebarnen där de utifrån en mall med tre frågor bland annat får svara på var de tycker bäst om att leka. Syftet med samtalen är inte att göra om lokalerna utifrån barnens svar. I stället vill pedagogerna få reda på viket stöd ett barn behöver för att lyckas genomföra saker.– Det är viktigt att vi skapar trygga relationer med barnen. Och med de här samtalen vågar de säga vad de tycker.
Bildstödet och samtalen har helt enkelt skapat ro i barngruppen. Amanda Ahlbäck förklarar att Klacken är en mångkulturell förskola där många inte har det svenska språket med sig.– Vi har märkt vilken skillnad det gör att arbeta så här. Vi har färre konflikter och barnen har själva skapat nya konstellationer. Nu kan de också vara med och berätta om vi missat att ändra något på schemat – de äger sin vardag.
FaktaAvdelningen Ugglebo är en av tre avdelningar på Förskolan klacken i Fyllinge.I arbetslaget ingår en förskollärare och tre barnskötare.Rektor är Hanna Thorsell och Charlotte Grundal är specialpedagog.Utgångspunkt för arbetet är demokrati, delaktighet och engagemang. Och skälet till bildstödsinförandet återfinns i forskaren Christian Eidevads citat:”Barn som inte upplever att de är en del i en helhet tappar tron på att de kan påverka. Både sin egen situation och samhällets utveckling. Det leder till en känsla av utanförskap – innebär en risk för låg motivation för lärande och samspel med andra, liksom att engagera sig för en bättre framtid.” [...]
Demonstrerande förskoleelever: “Vi måste rädda vår jord”15 mars, 2023Med plakat i händerna och full vintermundering kom de till rådhuset, 5-åringarna från Engelbrekts förskola. På plats med budskapet att jorden inte mår bra.– Jag är här för att man ska hjälpa jorden, säger 5-årige Adam.
Efter att ha tågat in på torget sluter barngruppen upp framför rådhuset, och sjunger om att rädda jorden. ”Vi älskar jorden” ”Släng inte skräp överallt och ”Hjälp vår jord” är några av budskapen som barnen ropar ut och har skrivit på plakaten. Uppmärksamheten från media är stor, någon filmar, en annan fotograferar och ett av barnen har en mikrofon i handen under sången och protesterna. Vlera och Astrid har varsin skylt. De vill rädda djuren och skogen. Och vet varför.– Man får inte hugga ner träden. Då förstör vi jorden, säger Astrid.Louie har också gjort en skylt, som det står ”I love earth” på. Men den är borta och i handen har han en annan ”Rädda vår jord”. Alla skyltar har barnen gjort själva.
Barnens röster ledde hit
– Barnen har fått välja. Först höll vi på med flygplan och sedan kultur och platser. I vårt boksamtal utgick vi från boken ”Greta och jättarna” som handlar om demokrati och att demonstrera. Då sa barnen att de ville göra egna skyltar, säger Jimmie Karlsen, barnbiträde på avdelningen Möjligheten. Och berättar att förskolebarnen själva kontaktat polisen för att söka tillstånd för demonstrationen.– Det var barnens röster som ledde hit. Det är så viktigt att de blir synliga i samhället.
Kollegan och förskolläraren Maysaa Cherri förklarar att demonstrationen bara är en del i ett större arbete där barnen tillsammans med pedagogerna tittat på hur våra handlingar kan hjälpa till och rädda vårt jordklot.– Vi har plockat skräp och besökt Växtverket. När barnen hör och ser att folk slänger saker i naturen undrar de varför vuxna gör så. Vi jobbar också med demokrati och delaktighet och lär dem i tidig ålder. Snart ska vi till HEM, Halmstads Energi och Miljö, för att se hur man sorterar skräp.
Möjligheten har under förmiddagen fått sällskap av grannavdelningen Kastanjeallén som är på plats för att stötta demonstrationen eftersom de arbetar med samma frågor.– Vi behöver mer träd annars kan man inte andas, säger ett av barnen. Och hennes kompis har också ett budskap klart för sig.– Vi behöver mera soptunnor i hela stan.
Hur har då Engelbrekts förskola tänkt kring att låta femåringar demonstrera?Rektorn Caroline Wiking förklarar:– Eftersom vi hela tiden arbetar efter att barnen är i en demokrati gällande all utbildning och undervisning är de vana vid att deras röster är lika viktiga som de vuxnas. De vet att deras röster ska lyssnas på utifrån Barnkonventionen. Det vet att de har rättigheter som barn. Utifrån ”Greta och jättarna” har de arbetat med den demokratiska rättigheten att protestera. Boken är inspirerad av Greta Thunbergs klimatkampanj. Utifrån detta kom barnen fram att de skulle protestera för klimatet. Pedagogerna och barnen tog då reda på vad som behövs för att protestera, ringde polisen och fick tillstånd. Vi ser det verkligen som att barnen har blivit lyssnade på och att det möjliggjort för barnen att lyfta fram sina röster i samhället utifrån sina demokratiska rättigheter.
Foto: Stefan Thorvaldsson [...]
Gästblogg
Kritiska aspekter för att tolka och förstå innehållet i textuppgifter i matematik15 december, 2022Mitt namn är Ingela och jag är specialpedagog och speciallärare i matematik på Åledsskolan. Jag har skrivit en utvecklingsartikel om vad som är kritiskt för att tolka och förstå textuppgifter i matematik. Under vår gemensamma kunskapsuppföljning på Åledsskolan uppmärksammade jag och mina kollegor att flera av våra elever på mellanstadiet visade svårigheter med att lösa textuppgifter. För att fördjupa oss inom var i processen svårigheterna uppstod och synliggöra kritiska aspekter för att lösa en textuppgift, genomförde vi en Learning study. Resultatet av vårt utvecklingsarbete kan ni ta del av i artikeln. Artikeln hittar du här.
I filmen nedan presenterar jag innehållet i artikeln ytterligare.
Ingela Sandberg [...]
Datastudions digitala julkalender 20221 december, 2022Mitt namn är Åsa Karlsson och jag har skapat en digital julkalender. Det kommer att öppnas en ny lucka varje dag kl 8:00 på Kärnhuset Halmstads YouTube-kanal, https://www.youtube.com/user/ITinstruktionerBUF/videos. Inriktningen på denna kalender är att använda en Chromebook samt Googles webbläsare Chrome.
Det jag tipsar om är inga nyheter, men kanske något tips/inspiration eller påminnelse om vilka funktioner som finns. Jag hoppas alla kan få något tips.
Dra nytta av tekniken
Att ha tillgång till digitala verktyg måste inte innebära extra uppgifter. Det vi redan gör kan vi fortsätta göra, men kanske på ett nytt sätt – med hjälp av digitala verktyg. Vi kanske kan vara smarta och dra nytta av funktioner som finns och utveckla det vi gör och göra det på ett nytt vidareutvecklat sätt.
Tanken med tipsen är att kunna underlätta och utveckla användandet av Chromebooks och/eller Google Chrome.
Fungerar det inte eller inte ser likadant ut kan det bero på versionen av din Chromebook eller Google Chrome. Inte alltid, men oftast, finns funktionen som jag visar på alla enheter men kanske på någon annan plats. Det kan vara värt att leta lite. Det jag visar gällande webbläsaren Chrome fungerar inte exakt på samma sätt om du använder Chrome-appen på till exempel en iPad.
Har ni frågor och eller funderingar är ni självklart välkomna att höra av er till mig, Åsa Karlsson, asa.a.karlsson@halmstad.se. [...]
Årets teknikutmaning för åk 1-5 avgjord15 mars, 2022Av Catarina Carlsson, Verksamhetschef KomTek.
KomTeks årliga tävling Teknikutmaningen avslutades under vecka 10 (2022) med pris- och diplomutdelning för åk 1-5.
En härlig dag där KomTek och Ung företagsamhet besökte kreativa och engagerade lärare och elever på Brearedsskolan klass BR 11, Frennarps Byskola klass 3 och Linehedsskolan Allén 12 och Gläntan 12. Se gärna filmen här från pris och diplomutdelningarna.
Teknikutmaningen är en metod för att arbeta med teknik och även andra ämnen under ett läsår. Allt är kopplat till läroplanen. Eleverna i åk 1-5 får ett uppdrag av kommunstyrelsens ordförande. Man får utbildning, material och elevsupport av KomTek – allt efter behov.
Kika gärna här och hör av er till KomTek för mer information och support.
För pedagoger – Teknik- och entreprenörsskolan – KomTek – Halmstads kommun
För åk 6-9 kommer uppdragen från näringslivet och tävlingen avslutas under senvåren. [...]
Så påverkas svenska som andraspråk av den nya läroplanen Lgr 2214 december, 2021Av Emma Brusewitz och Amanda Kipriyanova
Rektorer och Sva-personal (svenska som andra språk), nu är det mindre än åtta månader kvar tills Lgr22 (nya läroplanen) träder i kraft. Många skolor kommer inom kort börja se över sin organisation inför nästa läsår och med detta blogginlägg vill vi höja ett varningens finger.
Den nya kursplanen i Svenska som andraspråk innehåller en del förändringar och förtydliganden kring hur undervisningen i ämnet ska bedrivas. Revideringen av kursplanerna i svenska och svenska som andraspråk innebär ökade skillnader mellan grundskolans två svenskämnen. Därigenom ställer det krav på att skolorna organiserar för att ge förutsättningar för god svenska som andraspråksundervisning.
Nytt stödmaterial från SkolverketAtt undervisa i svenska och svenska som andraspråk i samma klassrum innebär stora utmaningar, om det ens kommer vara möjligt alls i de högre åldrarna längre. Skolverket har publicerat ett stödmaterial som heter “Svenska som andraspråk – behovsprövning och organisation”, där Anna Kaya på Nationellt centrum för svenska som andraspråk, Stockholms Universitet, författat tre artiklar.
Nya utmaningarArtikelserien riktar sig främst till rektorer, men är även intressant för lärare och annan personal i skolan samt skolchefer och andra personer på huvudmannanivå som vill veta mer om ämnet svenska som andraspråk, hur det ska bedrivas och organiseras.
Glöm inte heller att Halmstads alldeles egna stödmaterial i Svenska som andraspråk innehåller vägledning i just dessa utmaningar vi nu ställs inför.
BUF-stodmaterial-svenska-som-andrasprak.pdf (halmstad.se)
Mer information om Lgr 22
Jämförelser av reviderade Lgr 11-kursplaner i sva och sve
Ändrade läroplaner och kursplaner hösten 2022 [...]
Alla Halmstads kommuns lärare, elever och vårdnadshavare har inloggning till olika skolsystem som bl.a. Office 365, Unikum (information och dokumentation) och Skola24 (närvaro och frånvaroanmälan). Innehållet i skolsystemen uppdateras kontinuerligt.
DELA MED DIG
Vi vill gärna att du delar med dig av goda exempel från din undervisning! Vi tar också gärna emot tips på hur Pedagog Halmstad kan bli bättre. Kontakta oss via formulären nedan.