Nyheter
SkrivaText – nytt rättstavnings- och grammatikprogram20 november, 2023Vi har fått ett nytt rättstavnings- och grammatikverktyg som kan hjäpa eleverna att språkkontrollera sina texter. Programmet, som heter SkrivaText, kommer på sikt att ersätta både Stava Rex och SpellRight, men dessa program kommer att finnas kvar under en övergångsperiod. SkrivaText är egentligen en sammanslagning av Stava Rex och SpellRight fast med lite utökade funktioner som stöd för skrivandet.
Men SkrivaText kan eleverna:
Stavnings- och grammatikkontrollera textdokument i Word och Google Dokument på svenska och engelska.
Få tillgång till tre olika ordböcker. En svensk ordbok med möjlighet att slå upp svenska ord på upp till 20 olika språk, en svensk/engelsk-engelsk/svensk ordbok samt en engelsk ordbok
Bearbeta texten genom att få ordklasser och satsdelar uppmarkerade i olika färger.
Logga in
SkrivaText ligger som ett tillägg till webbläsaren Google Chrome under den lilla pusselbiten bredvid adressfältet. Ett tips är att nåla fast det så att det förblir synligt.
Logga in antingen med ditt Google- eller Microsoftkonto. Det är samma inloggningsuppgifter som till våra andra system (e-postadress och lösenord).
Använda SkrivaText
När du har loggat in kommer du att få en liten gul ikon till höger om ditt textdokument. Eventuellt kan du behöva uppdatera sidan. Klicka på ikonen för att starta språkkontrollen. SkrivaText kontrollerar texten från markörens insättspunkt.
För lite utförligare information om SkrivaText läs mer på sidan om SkrivaText under Digitala lärresurser. […]
Vill du lära dig mer om förskolans demokratiuppdrag?31 oktober, 2023Nu har du som arbetar i förskola, förskoleklass eller årskurs 1–3 möjlighet att lära dig mer om hur du arbetar med förskolans demokratiuppdrag och skapar en samhällsarena för barnen. Den 14 november föreläser Caroline Wiking, rektor på Engelbrekts förskola, om hur vi för att kunna skapa ett bättre samhälle för barn idag och i framtiden måste se till att barn såväl som vuxna får uppleva demokrati på riktigt.
Caroline Wiking är en av finalisterna i Årets demokratiarbete på skolledargalan och kommer tala om hur en förskola som utbildar genom demokrati börjar sätta fokus på att granska vilka demokratiska kvaliteter förskolan har, på förskolans lärmiljöer och på hur barn görs delaktiga i verksamheten.
När: Tisdagen den 14 november 2023 klockan 17.00-19.00
Var och hur: Du anmäler dig och hittar mer information på intranätet. […]
Anmäl dig till Barnrättsveckan 202323 oktober, 2023I slutet av november när höstmörkret faller över Halmstad riktar barn- och ungdomsförvaltningen ljuset på barns rättigheter med ett fem dagar långt program. Då kan du bland annat lyssna på när Hampus Carlsson pratar om barns rätt att vara sig själva och älska den de vill, delta med dina erfarenheter i ett barnrättstorg och höra konsulten Suzanne Axelsson föreläsa om betydelsen av riskfylld lek. Veckan startar med barnkonventionens dag den 20 november – men du kan anmäla dig redan nu.
Under barnrättsveckan har du också möjlighet att delta i en skapande workshop, lära dig mer om barnkonventionen och barnrättslagen och lämna in dina och barnens eller elevernas funderingar till Mattias Hoffert, chef för förvaltningens forsknings- och utvecklingsavdelning.
Veckan avslutas med ljusmanifestationen Tusen lyktor på Stora torg, och en allsångskonsert med rösträttscoacherna Anna Lovdal och Emelie Dybeck från projektet Rösträtt – sång på förskolan och Musik Hallandia.
Du hittar hela programmet och anmäler dig via gruppen Barnrättsveckan på intranätet.
Läs mer om föreläsningen kring riskfylld lek.
[…]
Gästblogg
Barns rätt till det offentliga rummet26 juni, 2023av Erika Wallin
Hur kan vi ta plats i ett samhälle som inte välkomnar oss med öppna armar?
Under året som gått har jag fått reflektera kring “barns relation och dialog till en plats” många gånger, eftersom det har varit vårt övergripande projekt på Engelbrekts förskola. Barns rätt till sitt samhälle, offentliga platser… Under det här året har jag också ändrat mitt perspektiv kring offentliga platser. Mina ögon har på något sätt blivit skärpta och inzoomade på barnens möjligheter och begränsningar i olika offentliga rum.
Barnen har rätt att vara i det offentliga rummet – ta sin plats. Men hur möjliggjort är det egentligen för barn på offentliga platser?
Med denna skärpa upplever jag att samhällets offentliga platser inte är särskilt anpassade efter att barn ska kunna ta plats där, eller vara där överhuvudtaget. Det är oftast specifika platser där barn förväntas vara och kunna ta plats: lekplatser till exempel. Vissa offentliga platser som vårdcentraler eller liknande kan ha barnhörnor, som egentligen skulle kunna ha syftet för att underlätta för vuxna. Vågar jag vara så fräck att jag vågar kalla det barnförvaring? Ironiskt nog, med tanke på att förskolans verksamhet ibland så oförskämt beskrivs som samma sak när samhällsdiskussionerna om barnomsorgen går heta. Missförstå mig rätt, lekplatser och speciellt anpassade barnhörnor är det givetvis jättebra att det finns! Deras existens ska däremot inte begränsa barns möjligheter till att ta sin rättmätiga plats på andra platser i samhället.
”Offentliga platser utformas ofta av vuxna, för vuxna. Även barnens platser, som till exempel lekplatser, görs ofta av vuxna, som tar sig rätt att tolka vad barn vill ha.”
Samtidigt finns det forskningsstudier som visar att kommunala lekplatser och andra “specifikt anpassade platser för barn” blir färre och färre. Färre lekplatser renoveras eller byggs nya. För mig innebär det att det är extra viktigt för oss vuxna att hjälpa barnen att ta plats i det offentliga rummet.
Hur ska barnen annars ha möjlighet att möta det samhälle de lever i nu och i framtiden?
Vad uttrycker pedagoger om barns rätt till det offentliga rummet?
Med denna nya skärpa har jag även gjort en liten studie där personer med yrkeserfarenhet och utbildning har fått svara på en rad olika frågor om barns rätt till det offentliga rummet med syftet att helt enkelt få veta hur andra kollegor reflekterar kring det.
Den mest enade åsikten och reflektionen var att offentliga platser inte är anpassade för att barn ska vistas där, eller att platserna är anpassade efter samhällsnormer och vuxenperspektiv på hur barn är. En annan uppfattning var att det inte uppskattades att barn vistas på vissa specifika platser vilket i sin tur gjorde att pedagogerna och barnen inte kände sig välkomna på dessa.
Andra platser valde pedagoger aktivt att inte gå till på grund av olika typer av säkerhetsskäl.
Mer positiva aspekter som var i samklang var pedagogernas syn på barns rätt till det offentliga rummet:
”Det innebär att alla människor/medborgare har rätt till sin plats i det offentliga rummet. Först och främst behöver människorna få möjlighet att besöka det offentliga rummet. Utbildningen behöver pågå i det offentliga rummet.”
Hur tar vi plats i det offentliga rummet?
För att ta plats i samhället behöver vi först besöka det. Vi behöver uppleva, undersöka, utforska, känna, lukta, smaka. Vi behöver göra det offentliga rummet begripligt för oss på så många olika sätt som möjligt. Vi behöver prova och ompröva våra erfarenheter och sanningar tillsammans med fantasi och upplevelser i en ständig växelverkan – tillsammans.
För att göra det begripligt för oss pedagoger hur barnen tar plats tar vi hjälp av våra nyfikenhetsfrågor: “Vad kan barnen göra med platsen?” och “Vad kan platsen göra med barnen?”. Tillsammans med pedagogisk dokumentation kartlägger vi barnens sätt att ta plats på olika sätt samtidigt som vi kan reflektera och analysera hur det kan genereras tillbaka till barnen – och till platsen.
Vad gör du för att lyfta barns röster i det offentliga rummet?
Reflektera själv och tillsammans med dina kollegor:
Hur gör jag för att synliggöra barns röster i det offentliga rummet?
Hur kan vi skapa förutsättningar för att låta barnen möta och ta plats i samhället?
Vilka delar av samhället möter våra barn? Hur kan vi skapa möjligheter för en likvärdighet i barnens erfarenheter kring samhället?
Inlägget är skrivet av Erika Wallin,
förskollärare på Engelbrekts förskola och bloggare på Pedagog Halmstad.
[…]
Prickade glasögon24 april, 2023Av Erika Wallin.En iskall vind smeker min kind. Duggregnet prickar ner mina stora, runda glasögon. Jag hör barnskratt och nyfikna frågor.Fröken! Dina Glasögon! Säger en viktig röst.Ja! Jag ser snart ingenting, svarar jag. Tänk om jag inte hittar hem igen.Jag kan hitta hem! Jag kan hjälpa dig! Vi går tillsammans! Säger den viktiga rösten betryggande och omtänksam, full av kärlek, empati och självförtroende.En blöt och kall vante tar min hand. Vi går tillsammans och vi hittar hem igen.Vi har varit på en plats. En plats som vi har relationer med. Vi har relationer med allt som finns där. Till allt vi upplevt, sett och doftat. Trots att vi har varit där så många gånger tillsammans så har vi alla helt olika relationer till precis den där platsen. Den ena relationen är inte den andra lik och är i ett ständigt virrvarr av förändring och omvandling, omförhandling.Men en sak är säker – alla relationer är precis lika viktiga!Precis lika viktiga är också alla röster som omger platsen. Alla fotavtryck, avtryck och intryck! Alla blommor, småkryp, bajskorvar och kromosomer. Stenar och dammtussar.Det som funnits, det som är och det som kommer att bli – är precis lika viktigt!Tillsammans med barnen kan vi komma ihåg det. Tillsammans kan vi vara det – bevara det!För det är faktiskt så att även om jag inte älskar att vara ute när det regnar så skulle jag aldrig vilja leva i en värld, på en jord, utan regnet som prickar ner mina glasögon.
Blogginlägget är skrivet av Erika Wallin, förskollärare på Engelbrekts förskola. […]
Nya bloggaren: ”Tillsammans blir vi bättre”24 april, 2023Verksamhetsutveckling, normkreativitet och hållbar framtid är hennes intresseområden. Drivkraften ligger i viljan att förbättra för alla barn, och målet är att läsa utbildningsvetenskap för att satsa på verksamhetsutveckling. Möt PH:s nya bloggare Erika Wallin, förskolläraren som slår ett slag för delakulturen, och skriver om både filosofiska och mer konkreta frågor.
Hej Erika, berätta, vem är du?– Jag är förskollärare och jobbar på Engelbrekts förskola. I mitt arbete är jag intresserad av normkreativitet, vilket har en mer positiv syn än normkritiken. Normer formar vi tillsammans och det finns mycket möjligheter i det. Verksamhetsutveckling och hållbar framtid är också områden som intresserar mig.– På fritiden tycker jag om att fotografera, och intresserar mig för naturhälsa. Till exempel använder jag det vi får av naturen, som vilda blommor, och jag gör egna teer.
Varför valde du att bli förskollärare?– Jag jobbade som barnskötare och fick höra att jag passade till att arbeta med barn, och jag tycker det är jätteroligt och har nu varit förskollärare sedan 2016. Eftersom jag har en dålig bild av det här från när jag var liten drivs jag av att det ska vara bra för alla barn, nu och i framtiden. Jag har haft funderingar på att vidareutbilda mig till specialpedagog, men nu vill jag läsa utbildningsvetenskap och arbeta med verksamhetsutveckling för att kunna påverka och nå alla.
Vad är det bästa med ditt jobb?–Det bästa är att vi skapar förutsättningar för barnen och framtiden. Det är viktigt och jag försöker få andra att förstå att barnen är viktigast.
Vilka är utmaningarna?– Jobbet innebär tuffa samtal. Ibland om barn som far illa. Vi som jobbar inom utbildningsområdet vill också så himla mycket, samtidigt kan vi ha mycket personal som är borta från jobbet, det sätter käppar i hjulet.
Varför vill du blogga för Pedagog Halmstad?– Jag har alltid tyckt att det är jätteroligt att skriva, som yngre bloggade jag en del privat. När man skriver delar man sina tankar, inspirerar och blir inspirerad. Jag vill också viktiggöra förskole- och skolvärlden och bjuda in samhället. Det är ett viktigt arbete vi och andra pedagoger gör och viktig är också dela-kulturen. Tillsammans blir vi bättre.
Vad kommer du att skriva om?– Det blir ett flöde som fokuserar på mitt jobb och saker jag tänker på, som demokrati i förskolan. Ibland kommer det bli mer filosofiskt och ibland mer hands-on. Första inlägget handlar om hur viktigt det är med en hållbar framtid. Det går också att följa mig på Instagram via @delakulturforskola. […]
Kritiska aspekter för att tolka och förstå innehållet i textuppgifter i matematik15 december, 2022Mitt namn är Ingela och jag är specialpedagog och speciallärare i matematik på Åledsskolan. Jag har skrivit en utvecklingsartikel om vad som är kritiskt för att tolka och förstå textuppgifter i matematik. Under vår gemensamma kunskapsuppföljning på Åledsskolan uppmärksammade jag och mina kollegor att flera av våra elever på mellanstadiet visade svårigheter med att lösa textuppgifter. För att fördjupa oss inom var i processen svårigheterna uppstod och synliggöra kritiska aspekter för att lösa en textuppgift, genomförde vi en Learning study. Resultatet av vårt utvecklingsarbete kan ni ta del av i artikeln. Artikeln hittar du här.
I filmen nedan presenterar jag innehållet i artikeln ytterligare.
Ingela Sandberg […]
Alla Halmstads kommuns lärare, elever och vårdnadshavare har inloggning till olika skolsystem som bl.a. Office 365, Unikum (information och dokumentation) och Skola24 (närvaro och frånvaroanmälan). Innehållet i skolsystemen uppdateras kontinuerligt.
DELA MED DIG
Vi vill gärna att du delar med dig av goda exempel från din undervisning! Vi tar också gärna emot tips på hur Pedagog Halmstad kan bli bättre. Kontakta oss via formulären nedan.