Pedagog Halmstad – En webbplats för och av pedagoger som vill leva och verka i en delakultur

Skip to content

I undervisningen
Verksamhet
- Förskola
- Åk F-3
- Åk 4-6
- Åk 7-9
- Fritidshem
- Grundsärskola
- Skolbibliotek
Verktyg och resurser
Forskning och utveckling
Styrdokument, rutiner och stödmaterial
Kompetens- och professionsutveckling
Blogg

Pedagog Halmstad

En webbplats för och av pedagoger som vill leva och verka i en delakultur

I undervisningen
Verksamhet
- Förskola
- Åk F-3
- Åk 4-6
- Åk 7-9
- Fritidshem
- Grundsärskola
- Skolbibliotek
Verktyg och resurser
Forskning och utveckling
Styrdokument, rutiner och stödmaterial
Kompetens- och professionsutveckling
Blogg

Search for:

img_0719_jpg

Pedagog Halmstad

Pedagog Halmstads lärportal

halmstadvy_foto_fredrik_petersson_jpg

Pedagog Halmstad

KURSPORTAL (inom kort)

Pedagog Halmstads Lärportal

halmstadvy_foto_fredrik_petersson_jpg

00354_tif

EN WEBBPLATS FÖR OCH AV

Pedagoger som vill verka i en delakultur

Senaste nytt

”De som kollar på filmen kanske lär sig hur man ska vara mot varandra”17 juni, 2022Elevrådet på Snöstorpsskolan har gjort en film. Syftet med filmen har varit att jobba med skolmiljön, och eleverna har i samband med projektet skaffat sig erfarenheter kring delaktighet och inflytande. Att få delta och att arbeta tillsammans har dessutom varit kul.– Det var riktigt roligt att göra vissa delar, säger Mio i årskurs 2. På Snöstorpsskolan rör sig barn och elever från sex till tolv år. När Pedagog Halmstad besöker skolan är det någon vecka kvar till sommarlovet och liv och rörelse på skolgården med flera slags lekar i gång. Två elever tar artigt emot och visar vägen.– Många elever har kompisar här på skolan och när vi undersökte miljön via en enkät svarade alla att de är en bra kompis. Men vi vet också att arbetsron behöver bli bättre. Jag frågade elevrådet om vi kunde visa det på ett bra sätt och gav några olika förslag. De valde att göra en film, säger Lisa Haraldsson, som är biträdande rektor på skolan och mån om att uppmuntra till delaktighet. “Vissa har mycket lättare att lyssna på filmen än när någon pratar” Lisa Haraldsson tror att just film är ett bra sätt att nå ut eftersom elever, och även vårdnadshavare, känner igen miljön med skolan och skolbiblioteket och att det är lättare att ta till sig då. Eleverna tänker likadant.– De som kollar på filmen kanske lär sig hur man ska vara, säger Noel som går i fyran. Elevrådskollegan och femteklassaren Otto fyller i:– Vissa har mycket lättare att lyssna på filmen än när någon pratar.Hugo i årskurs 4, tänker på föräldrarna till de sexåringar som ska börja i förskoleklass till hösten och säger att de känner sig trygga att lämna sina barn när de ser filmen och därmed hur det går till på skolan.För filmen visar det bästa med Snöstorpsskolan: hur man är en bra kompis och hur man skapar arbetsro. Hela elevrådet har bidragit till filmarbetet Elevrådsrepresentanterna har tillsammans bidragit till filmens alla delar och har fått välja vad de vill bidra med. Flera deltar framför kameran i de scener som visar hur man ska hantera situationer där någon exempelvis lagt beslag på bästa gungan, talar utan att räcka upp handen eller vill vara med och leka. Andra står för de inspelade rösterna, texterna i filmen eller redigeringen. Minya i femman berättar om filmens huvudbudskap och slutscen:– Du kan göra skillnad!Och tredjeklassaren Ellen vet hur man ska göra när någon pratar rätt ut, vilket eleverna visar i filmen.– Då säger vi ”sluta”. Man behöver arbeta själv och får inte prata rakt ut. Att själv göra film är roligt och tidskrävande Annie, som går i första klass, tycker att det varit roligt att göra filmen. Och Dahlia i tvåan är också positiv.– Det är roligt att göra röster och att kunna visa kompisarna vad vi har gjort.Eleverna har också blivit varse hur tidskrävande filmarbete är.– Det tog jättelång tid att spela in, säger flera av dem. Lisa Haraldsson summerar filmprojektet och hur vi bäst lär oss hur vi ska uppträda mot varandra.– Vi lär av varandra. Vi ska inte säga eller läsa hur någon ska vara, vi måste visa. Filmen är ännu inte tillgänglighetsanpassad. Därför kommer den enligt lagen om tillgänglighet att tas bort inom fjorton dagar från publicering, om inte anpassning gjorts inom den tiden. Vid dagen för intervju och fotografering saknades några av eleverna i elevrådet....
Läs mer...

Nyheter

Blogg”Vi måste arbeta med demokrati som vilket skolämne som helst”Caroline Wiking är utbildad förskollärare, föreläsare och arbetar som rektor på Engelbrekts förskola. Nyligen släppte hon en bok om förskolans demokratiarbete.– Boken ”Leda förskolans demokratiarbete” handlar om ett demokratiskt ledarskap i skolans alla led. Det ska inte vara annorlunda i något led, ledarskapet är för barnet. Det är viktigt att göra alla röster hörda, inte bara den som skriker högst – att bli lyssnad på ska genomsyra arbetet, berättar Caroline. Idén föddes under hennes första rektorsuppdrag 2016 där hon funderade på rektorsrollens innebörd och tänkte ”är det här egentligen demokrati?”. Sedan dess har idén legat och marinerat och i mitten av april släpptes boken. Processen har dock inte varit helt enkel. –Först tänkte jag hur gör man? Hur går man till väga? Jag började bara, och sedan letade jag efter förlag. När Gothia hörde av sig så började vi vinkla boken lite. Även om jag hade grunden färdig på cirka en vecka så har hela processen tagit cirka ett år, men jag har haft många kloka medhjälpare. ”Demokrati handlar om att lyssna – även om vi tycker olika” Boken tar sin grund i Reggio Emilias pedagogiska filosofi och Caroline menar att barnen inte bara bör lära sig om demokrati, utan faktiskt också få känna på demokrati. –En tredjedel av läroplanen handlar ju om demokratiarbetet, det är ju grunden till hela läroplanen men man fokuserar mer på de vanliga ämnena. Jobbar man utifrån demokratin så jobbar man med framtidens människor och vi vill att deras röster ska höras här och nu, säger Caroline och tillägger: –Med tanke på kriget som pågår blir det ännu viktigare, vi är i ett läge där demokrati är A och O. Finns det skillnader mellan behoven i Halmstads kommuns förskolor och i Sverige i övrigt vad gäller demokratiarbetet? –Nej, vad jag upplever när jag omvärldsbevakar är att demokrati handlar om att göra olika val. ”Vilken frukt vill du ha?” Då får barnen välja, men det är inte demokrati. Det handlar om att lyssna även om vi tycker olika. Det ska inte handla om den som skriker högst, utan om att lyssna hela tiden – om att förhandla, säger Caroline. Vad landar boken i? –Att vi verkligen måste arbeta med demokrati som ett ämne, likt naturkunskap eller teknik. Det är ett stort ämnesområde. Vi måste ha kunskap om det som vilket annat grundskoleämne som helst och inte tro att detta bara är något som kommer. Grunden måste sitta innan vi kan bygga väggarna. Vem eller vilka vill du ska läsa boken? –Givetvis alla inom förskolan men även lärare och andra pedagoger. Första delen handlar om ledarskap och är skrivet inom förskolan men det är ändå nyttigt för alla, även en chef. Förskolan är bra på att hämta delar från andra. Jag tror att man kan hämta erfarenheter och kunskap från vilken organisation som helst, och att man ska våga inspireras av andra för att utveckla sitt arbete. Caroline älskar att skriva och har även bloggen Lärande mötesplats där hon delar med sig av sina tankar. –Det är där min hjärna blir överhettad och det är skönt att få ur sig tankarna. Den som vill får läsa. Jag hoppas att jag kanske berikar eller inspirerar någon, avslutar Caroline. Text: Jonas Skytt Foto och montage: Gothia Kompetens...
Anna LehmustoVisa
BloggLikvärdighet, hjärnans kemi och tillgängliga lärmiljöer i fokus på årets första BUF-dagDet blev en fullmatad dag på Kattegattgymnasiet när BUF-dagen äntligen gick av stapeln. En dag som startade med ett tacktal i skolans aula och slutade med ett webbinarium från andra sidan klotet. Arkitekten Peter Lippman pratade nytänkande och lärmiljö på länk från Australien och förvaltningschef Pauline Broholm Lindberg tackade rektorer och medarbetare för de två senaste årens alla insatser. – Det har varit en exceptionell tid på alla sätt och vis. Och i det vardagliga arbetet med korsade förväntningar och komplicerade situationer har ni lett på ett fantastiskt sätt. Jag vet inte hur många gånger jag fått tack och beröm från kommunledningen för att ni kunnat hålla våra verksamheter öppna och därmed skapat trygghet och tydlighet, sa Pauline Broholm Lindberg, som också lyfte vikten av dialog och att samlas, för att på så sätt förbättra styrningen. ”Den lilla grodden är vi” Pauline Broholm Lindberg talar om klassklyftor. Förvaltningschefen belyste även problemet med bristande likvärdighet och de klasskillnader som finns inom kommunen.– Det finns en spricka i vårt samhälle. Och den lilla grodden mellan sprickorna är vi. Vi är den viktigaste aktören i att ta hand om klassklyftan, och vi har mängder med möjligheter. Demokrati är ingen självklarhet Pauline Broholm Lindberg redogjorde också för aktuell forskning från Göteborgs universitet som visar att 6 procent av världens länder var autokratier eller diktaturer 2009. Tio år senare hade andelen ökat till 34 procent.– Vi har många unga, och även vuxna, som inte vet varför demokratin behövs. Därför ska demokratiperspektivet finnas med i varenda grund- och gymnasieskola här i stan. Bristande likvärdighet Fredrik Landelius, biträdande förvaltningschef och chef för kvalitetsavdelningen förklarade begreppet likvärdighet och behovet av det samma genom att visa en film som förvaltningen tagit fram.– Så vad gör vi åt den bristande likvärdigheten? Jo vi arbetar med riktade insatser. Sex grundskolor får mer resurser och mer stöd från förvaltningen. Vi ökar också tillgången till förskola och fritids i socioekonomiskt utsatta områden och vi arbetar med kompetensförsörjning och allokering. Med andra ord sätter vi resurser åt sidan för att kunna använda dem till vissa utvalda ändamål. Tio goda vanor Linda Bellvik är rektor för Haverdals byskola, och brinner för att lära och lära ut hur våra hjärnor fungerar och vad vi kan göra för att få dem att fungera på bästa sätt. Konceptet ”10 goda vanor” bygger på forskning av bland andra Rolf Ekman, professor emeritus i klinisk neurokemi och Henrik Zetterberg, professor och överläkare vid sektionen för psykiatri och neurokemi vid Göteborgs universitet. Konceptet (som kommer publiceras här inom kort) kan du använda som resurs i arbetet med att skapa tillgängliga lär- och arbetsmiljöer på just din skola och arbetsplats....
Anna LehmustoVisa
BloggVälkommen till vårens BUF-dag med tema tillgängliga lärmiljöer 26 aprilDen 26 april har du som är rektor eller medledare möjlighet att delta i en workshop med den amerikanske arkitekten, skoldesignern och lärmiljöforskaren Peter C Lippman och höra Haverdals byskolas rektor Linda Bellvik berätta om förhållningssättet ”Tio goda vanor som resurs”. Inleder dagen den gör förvaltningschef Pauline Broholm Lindberg och Fredrik Landelius, biträdande förvaltningschef och kvalitetschef.Programmet vänder sig till både rektorer och medledare vid kommunens skolor och till medarbetare från centrala barn- och elevhälsan, kvalitetsavdelningen, lärande enheten, modersmål och migration, planeringsavdelningen och ledamöter i barn- och ungdomsnämnden. Dagen genomförs dels digitalt, dels på plats i Kattegattgymnasiets lokaler.En inbjudan ska ha gått ut till dig som är berörd. Kontaktperson är kvalitetsstödjareErica Eklöf....
Johanna KristenssonVisa

Gästblogg

Årets teknikutmaning för åk 1-5 avgjord15 mars, 2022Av Catarina Carlsson, Verksamhetschef KomTek. KomTeks årliga tävling Teknikutmaningen avslutades under vecka 10 (2022) med pris- och diplomutdelning för åk 1-5. En härlig dag där KomTek och Ung företagsamhet besökte kreativa och engagerade lärare och elever på Brearedsskolan klass BR 11, Frennarps Byskola klass 3 och Linehedsskolan Allén 12 och Gläntan 12. Se gärna filmen här från pris och diplomutdelningarna. Teknikutmaningen är en metod för att arbeta med teknik och även andra ämnen under ett läsår. Allt är kopplat till läroplanen. Eleverna i åk 1-5 får ett uppdrag av kommunstyrelsens ordförande. Man får utbildning, material och elevsupport av KomTek – allt efter behov. Kika gärna här och hör av er till KomTek för mer information och support. För pedagoger – Teknik- och entreprenörsskolan – KomTek – Halmstads kommun För åk 6-9 kommer uppdragen från näringslivet och tävlingen avslutas under senvåren....
Läs mer...
Så påverkas svenska som andraspråk av den nya läroplanen Lgr 2214 december, 2021Av Emma Brusewitz och Amanda Kipriyanova Rektorer och Sva-personal (svenska som andra språk), nu är det mindre än åtta månader kvar tills Lgr22 (nya läroplanen) träder i kraft. Många skolor kommer inom kort börja se över sin organisation inför nästa läsår och med detta blogginlägg vill vi höja ett varningens finger. Den nya kursplanen i Svenska som andraspråk innehåller en del förändringar och förtydliganden kring hur undervisningen i ämnet ska bedrivas. Revideringen av kursplanerna i svenska och svenska som andraspråk innebär ökade skillnader mellan grundskolans två svenskämnen. Därigenom ställer det krav på att skolorna organiserar för att ge förutsättningar för god svenska som andraspråksundervisning. Nytt stödmaterial från SkolverketAtt undervisa i svenska och svenska som andraspråk i samma klassrum innebär stora utmaningar, om det ens kommer vara möjligt alls i de högre åldrarna längre. Skolverket har publicerat ett stödmaterial som heter “Svenska som andraspråk – behovsprövning och organisation”, där Anna Kaya på Nationellt centrum för svenska som andraspråk, Stockholms Universitet, författat tre artiklar. Nya utmaningarArtikelserien riktar sig främst till rektorer, men är även intressant för lärare och annan personal i skolan samt skolchefer och andra personer på huvudmannanivå som vill veta mer om ämnet svenska som andraspråk, hur det ska bedrivas och organiseras. Glöm inte heller att Halmstads alldeles egna stödmaterial i Svenska som andraspråk innehåller vägledning i just dessa utmaningar vi nu ställs inför. BUF-stodmaterial-svenska-som-andrasprak.pdf (halmstad.se) Mer information om Lgr 22 Jämförelser av reviderade Lgr 11-kursplaner i sva och sve Ändrade läroplaner och kursplaner hösten 2022...
Läs mer...
Teknik i förskolan ger barnen ökad förståelse15 november, 2021Den profilerade förskolan Teknikförskolan och KomTek har under många år haft ett nära samarbete och har tillsammans utvecklat teknikområdet. Detta gagnar också övriga förskolor då det finns möjlighet att testa och praktiskt pröva över tid och få fram metoder som sedan kan förmedlas till fler förskolor. KomTek samarbetar kring teknikutveckling med flera av kommunens förskolor. Det handlar om fortbildning för pedagoger och utlåning av material – KomTek Away. Pia Hallin som är rektor för Teknikförskolan berättar här om hur samarbetet med KomTek ser ut. Hur ser er kontakt med KomTek ut och hur började allt?Teknikförskolan är en profilerad förskola där samverkan med KOM TEK är betydelsefullt för att kompetensutveckla förskollärare och hela arbetslag kontinuerligt kring teknik. Då jag tillträdde som rektor för 5 ½ år sedan fanns redan ett samarbete som utvecklats genom åren. Jag tycker att Vi har hittat ett bra upplägg med en utvecklingsdag samt en halvdag per medarbetare i mindre grupp och detta fungerar mycket bra. KomTek och Teknikförskolan lär av varandra och tillsammans. Förskollärare och hela arbetslag ser idag hur teknik kan användas för att arbeta med samtliga kunskapsämnen, som förskolan ska ge barn olika förutsättningar att väcka intresse för, samt utveckla. Förskollärare och hela arbetslag synliggör tekniken i vardagen genom lek, vardagliga situationer och tematiskt arbete i både inomhus- och utomhusmiljöer. Röd tråd på enheten är den ständiga frågan – Hur funkar det? Pia Hallin, rektor på Teknikförskolan. Vad är det som gör att ni väljer just KomTeks läromedel och pedagogstöd för ert arbete?KomTek uppdaterar oss med material och aktiviteter samt utbildar förskollärare och arbetslaget hur material kan användas i undervisningen med barnen. På KomTek finns kunnig och serviceinriktad personal som ger Teknikförskolan ett stöd i att utveckla förskolans kvalitet. Hur skulle ni vilja beskriva er kultur, ert arbetssätt och era metoder på förskolan när det gäller teknikområdet? Teknikförskolans ledord: Välkommen – Glädje – Kreativitet – Utmanande – Lärande. Våra ledord genomsyrar vårt förhållningssätt och bemötande till barn och andra vuxna, möte av material och aktiviteter samt vårt kollegiala lärande. På Teknikförskolan arbetar nyfikna, kunskapssugna pedagoger som har viljan att lära samt tillsammans med andra. Då förskolan är en profilerad förskola ska teknik synliggöras för barnen i lek, vardagliga situationer och tematiskt arbete. Barnen får möjlighet att i små undervisningsgrupper plocka, undersöka och utforska material med teknikinriktning. Det gör inget om det blir fel, det är då vi lär oss. Barnen erbjuds tekniklådor med undersökande material. Det gör inget om det blir fel – det är då vi lär oss. I våra verkstäder lär barnen sig verkstad-skyddsutrustning-regler samt får möta verktyg att bygga och konstruera med. Barnens alster designas och får utsmyckas av ett rikt material. Ett bygge startar alltid med en ritning. För de yngre barnen blir det en introduktion för att sedan utvecklas och bli mer detaljerad och avancerad ju äldre barnen blir. I undervisningen får barnen kontakt med digitala verktyg och programmering. Hur såg kompetensen inom teknik ut från början hos er och hur upplever ni att ni har utvecklats under åren?Tidigare låg fokus på teknik i undervisning i det tematiska arbetet. Utveckling har skett att synliggöra teknik i lek, vardagliga situationer och tematiskt arbete i både inomhus och utomhusmiljöer. Hur upplever ni att barnen har utvecklats och tagit till sig teknikområdet? Något särskilt ni vill lyfta fram?Nyfikenheten och intresset har ökat hos barnen. Genom att tekniken är en röd tråd, har det blivit en naturlig del i undervisningen samt blir synligt med ritning, bygg och konstruktion mm. I sagan undersöks Vilken teknik ser vi? Genom att barnen får uppleva och undersöka ges möjlighet för att få förståelse för hur saker och ting hänger ihop. Det har gett upphov till nya och användbara begrepp då vi sätter ord på det vi upplever och gör tillsammans. Barnen får vara i en ”riktig verkstad” med riktiga verktyg från det barnen börjar på Teknikförskolan. Barnen får en ökad förståelse för hur verktyg fungerar, skyddsutrustning, följa en instruktion och ritning mm. Vilka olika förmågor hos barnen har arbetet med teknik gynnat?Ord- och språkförståelse; ta emot och följa en instruktion, matematik, tekniken i vardagen, människan uppfinner och utvecklar, digitalisering och programmering, fin och grovmotorik, normer och värden, samarbete, turtagning, gruppkänsla, inflytande och delaktighet med mera. Bygg och konstruktion; det byggs mycket och barnen väljer ofta konstruktionsmaterial i både inomhus- och utomhusmiljö. Barnen bygger tidigt efter ritningar. De lär sig följa mönster, mallar, räknar och sortera. Vi upplever att självkänslan stärks med att jag kan. Vi lär oss genom att ibland blir det fel men då finner vi nya lösningar. Pedagogerna kan inte allt utan vi lär oss tillsammans med barn och vuxna och det är roligt att lära sig nya saker. Hur ser ni på framtiden? Vad blir nästa steg?Vi ser det som betydelsefullt med ett fortsatt nära samarbete med KomTek. Då Teknikförskolan är en profilerad förskola kring teknik vilket är ett politiskt beslut är KomTek ett stöd i vårt utvecklingsarbete med kompetensutveckling, följa nytt material och forskning, uppdateras kring undervisningsmaterial, möta studenter och vara en del i kommande kollegors utbildning, stöd i att utveckla miljöerna på förskolan med mera. Något du vill tillägga?Vi ser fram emot ett fortsatt samarbete och samverkan tillsammans med KomTek. Intervju av Catarina Carlsson, verksamhetschef, KomTek...
Läs mer...
KomTek och samarbetet med lärarstudenterna på Högskolan i Halmstad4 oktober, 2021Av Catarina Carlsson, verksamhetschef, KomTek KomTek har sedan många år ett samarbete med högskolan i Halmstad. Jag har intervjuat Per Högström, universitetslektor Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, om vårt samarbete när det gäller lärarstudenterna. Hur ser samarbetet ut mellan högskolan och KomTek när det gäller lärarstudenterna? Vi har utbildningsprogram för förskollärare, grundlärare F-3 och grundlärare 4-6 som under sin utbildning har kurser med inriktning mot naturvetenskap och teknik. I dessa kurser har vi valt att aktivt samarbeta med KomTek. Det medför att vi i utbildningarna kan erbjuda lärarstudenterna utvecklade möjligheter att lära sig hur de skulle kunna arbeta med teknik på sina respektive nivåer. Samarbetet har pågått i många år, vilket visar det värde vi sätter på den kompetens och de resurser som finns. KomTeks egna lokaler som erbjuder något annat än vad vi själva kan är uppskattade av studenterna, liksom de uppdrag som bearbetas där. Ytterligare en värdefull aspekt av samarbetet är att KomTek kan ge studenter en nära inblick i det arbete med teknik som sker ute i verksamheterna. De erfarenheter studenter tar med sig från de specifika kurserna bidrar även till att studenter själva kan söka upp KomTek i andra sammanhang under sin utbildning. Vad ser du som framgångsfaktorer i samarbetet? Enligt mig är det viktigaste bidraget att vi har ömsesidigt intresse av att ha en kontinuerlig dialog. Våra respektive verksamheter har förutsättningar och behov som förändras. Med en etablerad dialog kan vi justera samverkan så att det ger oss båda bäst förutsättningar att lyckas. Det handlar om att vi därmed kan tydliggöra förväntningar och anpassa efter resurser och möjligheter, vilket ha visat sig fungera väl i exemplet med restriktioner till följd av Covid-19. En annan faktor som varit främjande är att vi förstår varandras verksamheter och litar på varandra. Jag kan vara förvissad om att studenter som är i direkt kontakt med KomTek under sina kurser får den hjälp de behöver. Detta pekar i sin tur på att det bemötande studenterna får är uppskattat av såväl studenter som oss på lärarutbildningen. Lärarstudenterna lånar även material på KomTek ibland till sin VFU – skulle man kunna utveckla detta ytterligare? Ja, det finns alltid utvecklingsmöjligheter. Då våra studenter är kopplade till övningsförskolor och övningsskolor för VFU och VI-dagar kan ett förberedande arbete ske med dessa. Detta kan ske på initiativ från KomTek, från studenter, från övningsförskolor/övningsskolor eller från HH. Då behov identifieras och sammanfaller kan det ofta bli väldigt fruktbara samarbeten. Kommunen är en stor arbetsgivare där många av lärarstudenterna kommer att ha sin anställning när de är klara med sin utbildning. Här blir KomTek en viktig aktör som kan stödja dem i sin yrkesutövning. Tror du att lärarstudenterna redan idag ser detta som en möjlighet framöver? Ja, genom att utbildningarna som vi bedriver är kopplade till KomTek finns det en begynnande kunskap om möjligheter och resurser. Dessutom har ett första möte med personalen på KomTek också gett en bild av vilka studenterna kan söka kontakt med i sina blivande yrken. Något övrigt som du skulle vilja ta upp gällande samarbetet med KomTek? Vi uppskattar möjligheter att komma med idéer om olika sorters samverkan. Något som vi börjat med nyligen handlar om att involvera fler forskare och lärarutbildare. Detta kan ge ny kunskap som båda våra verksamheter kan ha nytta av framöver. Vi ser samarbetet med KomTek som en viktig brygga till skolverksamheter och därmed ger det oss konkreta underlag till hur vi själva kan utveckla vår utbildning. Det är en stor utmaning för lärarutbildningen att hålla ihop teoretiska och praktiska moment när det gäller programmering specifikt och digital kompetens i allmänhet. Det är rent praktiskt generellt svårt för lärarutbildningar att knyta ihop erfarenheter som görs på VFU med teoretiska moment. Vi ser en potential att utveckla mer sådant i samarbete med KomTek....
Läs mer...

Alla Halmstads kommuns lärare, elever och vårdnadshavare har inloggning till olika skolsystem som bl.a. Office 365, Unikum (information och dokumentation) och Skola24 (närvaro och frånvaroanmälan). Innehållet i skolsystemen uppdateras kontinuerligt.

Inloggning till skolsystemen

DELA MED DIG

Vi vill gärna att du delar med dig av goda exempel från din undervisning! Vi tar också gärna emot tips på hur Pedagog Halmstad kan bli bättre. Kontakta oss via formulären nedan.

Tipsa redaktionen

Bli gästbloggare

Integritet och cookies: Den här webbplatsen använder cookies. Genom att fortsätta använda den här webbplatsen godkänner du deras användning.
Om du vill veta mer, inklusive hur du kontrollerar cookies, se: Cookie-policy

Halmstads kommun

Box 153
301 05 Halmstad

Telefon: 035-13 70 00 (Halmstad direkt)

Organisationsnummer: 212000-1215

Länkar

Behandling av personuppgifter

Följ oss

Facebook

Prenumerera på bloggen via e-post

E-postadress

Copyright © 2022 Pedagog Halmstad.

Laddar in kommentarer …

Skriv en kommentar …

E-post (Obligatorisk)

Namn (Obligatorisk)

Webbplats